Fick en fråga hur det känns att ha slutat terapin. Jag gick alltså i närmare tio år i psykodynamisk terapi hos samma psykolog, så det var en integrerad del av min vardag. Inte många stenar som inte har vänts på. När jag slutade var det pga att han bytte arbetsplats, men det låg ändå på lut att avsluta så det var inte så dramatiskt.
Nu är jag rätt nöjd. Jag är glad att ha fått möjligheten att ha en fast behandlingskontakt över längre tid. Jag tror inte att det alltid varit rätt behandlingsform för mig, när jag har mått riktigt dåligt har jag inte kunnat tillgodogöra mig det, då har det mer varit en belastning att hålla på och gräva. Men när jag mått bättre har det hjälpt en hel del, även om det ibland blev jobbigt för stunden så har jag fått nya nyttiga perspektiv och större medvetenhet. Psyko H är verkligen super-psykodynamisk i sin inställning och en skarp kontrast till läkarnas piller-evangelium, det har varit bra att ha haft tillgång till båda synsätten.
Men ändå. Det är skönt att inte jämt känna sig som ett psykfall som ska fixas till. Psyko H vände sig emot den beskrivningen, menade att han inte hade för avsikt att "fixa" mig i någon särskild riktning. Jag tror det var ett sorts försvar från hans sida, det ligger ju faktiskt i hela situationen att om man går till en psykolog så är det något som är fel med en som man behöver rätta till. Annars skulle det ju vara tämligen meningslöst.
Trots att det varade en väldigt lång tid så har jag aldrig känt mig så där 100% beroende. Jag har tyckt bra om Psyko H, men aldrig på en nivå där det känts som om jag skulle dö utan honom. Det har t.ex. aldrig upplevts som jättehemskt med de långa sommaruppehållen. Kanske är jag bara sådan. Jag har aldrig glömt att han är ett proffs, inte en vän. Kanske hade terapin blivit annorlunda om jag varit mer gränslös. Men det gör det onekligen lättare att avsluta. Det är rätt sällan jag tänker på honom nu.
Det finns dock tillfällen då jag saknar mycket att ha någon utomstående att bolla saker med, någon som jag inte behöver visa hänsyn på samma sätt som man visar hänsyn till närstående. Kanske går jag tillbaka till terapi någon gång i framtiden. Men just nu är det skönt att bara vara jag, med fel och brister och förtjänster.
Hade velat skriva kloka ord nu. Men jag nickar mest och håller med. För egen del tycker jag att det är skönt att prata med någon som inte pratar piller och inte stoppar in mig i diagnosfacket.
SvaraRaderaKram!
Charlyene - jo det har varit skönt att få saker belyst från olika håll.
SvaraRaderaKram!
Vad skönt att höra du trivs med dig själv och att du tycker det fungerar bra utan terapi. Det är nog viktigt att se dem som en professionell yrkesutövare och hålla det på den nivån. Det gör nog både behandlingen och det kommande avslutet lättare att hantera. För så är det. Med behandlare blir det avlut tids nog, oavsett om man vill eller inte.....Du verkar klarat det bra i alla fall och det är huvudsaken.
SvaraRaderaKram på dig!
My - det beror också lite på vilken typ av terapi man går i... i vissa typer är det tänkt att man ska få fram sina djupaste reaktioner och känslor, och då funkar det inte riktigt att sitta tillbakalutad som en åskådare. Andra typer av terapier kan vara mer inriktade på att förnuftsmässigt ta itu med dåligt fungerande tankemönster.
SvaraRaderaHur man än reagerar så är det inte fel, bara olika.
Kram på dig My!
Jag funderar ofta på hur det skulle vara att vara utan terapeut. Det känns både och liksom. Min terapeut och jag har en mer kamratlig kontakt, öppenhjärtig och familjär medan med min arbetsterapeut har jag en mer professionell karaktär. Jag tänker ibland att den familjära är den som kommer att göra mest ont att skiljas ifrån samtidigt som det är en stor trygghet i livet. Med min relation till arbetsterapeuten har jag det väldigt bra också. Än så länge får det vara så som det är. Ta en dag i taget. Tycker det var intressant att läsa dina ord och hur du tänker om att vara i terapi och inte. Kram!
SvaraRaderaMiriam - ja, man ska väl inte stressa fram någon avslutning om det inte behövs. Det låter bra att du har två terapeuter med lite olika stil och inriktning. Jag hoppas det kommer hjälpa dig.
SvaraRaderaKram!