Nog för att jag varit med om ångest på längden, bredden och höjden, men inte vad jag minns någon riktig äkta panikångestattack. Ni vet, med hjärtklappning, hyperventilering, kvävningskänsla, tryck över bröstet, yrsel, värmekänsla, stickningar i armar och ben, och inte minst, känslan av att man när som helst kommer gå upp i atomer. Premiär igår kväll alltså. Gissningsvis var upprinnelsen att jag pressat mig mentalt hela dagen, genom att söka information på nätet, som obskyra böcker i pdf, och leta fram det jag ville ha ur textmassor, skriva ihop någonting, omformulera, stryka och lägga till, försöka föreställa mig om en yngre person skulle förstå texten, ambitionen att förklara, avvägningar mellan objektivt och subjektivt. Det kändes som om huvudet flöt fritt ovanför mina axlar som en ihålig maracas, med några torra bönor till tankar oupphörligt snurrande runt och krockande med varandra.
Det var inte ens min uppgift. Egentligen. Det var Mannen som ombetts besvara några frågor, men jag nappade snabbt åt mig det, eftersom jag kan mer om ämnet. Jag hade ju bara kunnat komma med någon hint, ett utkast, men nej, duktiga jag måste lägga ner min själ i det. Kaffe och adrenalin.
Var så fruktansvärt trött efter några timmar. Så där smärtsamt trött, rastlös och overklig. Där någonstans kom panikattacken. Jag insåg vad det var så jag blev inte riktigt rädd, en del av mig bara observerade. Men rent fysiskt var det väldigt obehagligt, särskilt känslan av att inte få luft. Det varade nog bara 10-15 minuter, som det väl brukar. Jaha, så nu vet jag hur det kan kännas.
Det var mäkta ironiskt att det kom just nu, men det får jag återkomma till.
Jag känner mig fortfarande stirrig + trött idag. En attack av skräckbilderna :( - de har annars varit borta rätt länge. Men jag tvättar en massa lakan och täcken och kuddar nere i stora tvättstugan, bra förankring i verkligheten.
All tvångsvård i Uppsala läns landsting ska granskas efter en anmälan om att en kvinna spänts fast i bälte 29 gånger, flera av dem i strid med reglerna. ”Det är fruktansvärt hur man behandlar dem som tvångsvårdas”, säger kvinnans far.