lördag 31 mars 2012

Vårdimma

Förutom sömnpillers-baksmälla som gjorde att jag låg i halvdvala mellan 10 och 12 så kändes morgonen rätt lugn. Vi har gjort ärenden på stan och fikat, det känns bra, och så plötsligt dalar jag. Utan att förstå varför. Vill mest krypa in under täckena (plural) och gömma mig från solen.

Har laddat ner en ishockey-app så jag kan följa dagens matcher utan att slösa energi på att sitta upp framför datorn. Har också laddat ner en kassaboks-app som verkar rätt schysst, så här i början är det roligt att föra in allt (även de röda siffrorna) men jag lär väl tröttna med tiden. Men bra om man kan ha lite koll.

Fördriva tid.

Vänta på att dimman ska lätta.

onsdag 28 mars 2012

Ordknappt

Jodå, jag lever. Är bara komplett asocial. Mina ursäkter till dem som ev. väntar på att höra av mig i någon form. Jag har absolut inte glömt bort er. ♥ Pallar bara inte just nu.

Fått läkartid på måndag, det skadar nog inte.

Har en idé om vad jag vill göra när jag fyller 50. Nej, inte fallskärmshopp *rys*. Men jag skriver inte vad här för det är så allmänt onödigt, tillgjort, ego, dyrt och fjompigt. Sa jag onödigt? (Fast höjdrädda jag tycker iofs att fallskärmshopp är väldigt onödiga.) Hursomhelst, det är ett incitament till att sluta slösa så förbannat med pengar på småsaker, bättre spara till något stort. Och ändrar jag mig finns pengarna kvar. :)

lördag 24 mars 2012

Ytspänning

Tack till Er alla som lägger tid och möda på att kommentera och stötta. ♥

Känner mig fortfarande lite bättre, fast skör. Avgrunden drar än. Sover av och till. Har sådär 75 olästa inlägg i min feed så blogglandia får vara för stunden.

Är inte så god vän med Nozinanen just nu, visst, jag sover någorlunda, men jag blir berusad halva dagen efteråt plus hungrig och chokladsugen. F*n också att jag inte har någon ny läkartid.

Är åtminstone påklädd och åkte med och handlade mat. Testar nya strumpbyxor av det billigaste slaget. Även dessa verkar sitta uppe, precis som de superbilliga av annat märke som jag testade för någon vecka sedan. Kanske ska jag helt enkelt satsa på budget. Imorgon ska jag klä mig fint, anstränga mig lite, låtsas som om jag ska göra något även om detta något antagligen inte blir mer spännande än Åhlens och Espresso house (det enda som är öppet på söndagar, utom kyrkan då och där är jag bara på bröllop och begravningar). Att verkligen umgås med någon orkar jag inte alls, så jag hör inte av mig till någon kompis. Jag bara tvingar mig själv att inte braka ihop, och då är ytan viktig.


Levande

Bäst att ge ifrån sig ett livstecken. Ursäkta att jag inte kommenterar i era bloggar, så långt sträcker sig inte min energi och mitt fokus.

Gjorde en chockbehandling igår och åkte till köpcentrumet. Har inte bestämt mig för om jag ska behålla det jag shoppade, 30 dagars öppet köp är fint. Men det funkade, jag kände mig mer uppåt, utåtriktad och lugn efteråt, att gå alldeles själv på ett ställe med mycket folk som jag inte behöver interagera med känns bra, paradoxalt nog, så länge jag inte jäktar runt för mycket på jakt efter något särskilt.

Idag är det halvokej, fast jag är dimmig och sluddrig av alla sömnpiller och av att bara ha sovit sex timmar. Sängen lockar.

torsdag 22 mars 2012

Omak

Har inte gått ut ännu. För om man ska gå ut måste man duscha och klä på sig. Usch, jag som hatar att sunka ner mig. Ändå är det så trögt.

Men jag har torkat golvet efter att Mannen har dammsugit, så någon sorts nytta har jag gjort.

Gäspar och gäspar.

Fetförfulandeföraktligfalsariumfloppfördärvad. Fritt fall.

onsdag 21 mars 2012

Gyttjebotten

Sovit sådär tolv timmar totalt tror jag och allt flyter ihop. Mellan varven håller jag ytan hjälpligt uppe. Skrattar åt saker på tv och sånt. Egentligen gör varje rörelse ont. Vill inte försvinna, men vill slippa.

Får tvinga mig ut imorgon, på ett eller annat sätt. Ju mer jag sover, ju sämre mår jag.

Urrrk

Jävla helvetes någonting. De ringde från psyk, Dr C är sjuk. Jag skulle verkligen ha behövt tala med honom. Sovit nio timmar och mår koskit (och skulle kunna sova mer). (Och säg inte "åt till psykakuten" för det gör jag icke, jag är inte suicidal eller psykotisk.) Får hoppas att det vänder av sig självt.

tisdag 20 mars 2012

Sandman

Visst, jag tog de där förbaskade pillren. Femton timmar senare känner jag mig mest som en överkörd grävling.

Inte bra igår. Inte så bra idag heller, fast jag är mer bedövad.

Fick en undersökning i brevlådan, en massa frågor om vad jag tycker om min senaste inläggning på psyk. Det blev rejält jobbigt för då måste jag ju tänka tillbaka på allt som hände. Läste frågorna men där tog det stopp, kom inte så långt som till att fylla i den.

Jaha, och vad gör jag nu? Letar upp något att tvätta? Fixar mat till Mannen kanske? Byter bandage? Byter kläder? Byter hjärna?

måndag 19 mars 2012

Returvara

Nej, den här dagen vill jag skicka tillbaka och hänvisa till 14-dagars ångerrätt.

Somnade 03.30 och vaknade 06.30. Yay. Hade förstås skitit i sömnmedicinerna för jag har sovit utan dem i flera nätter. Fick en åthutning av Syster I, som t.o.m. gick till Dr C och fick honom att säga detsamma.

Mannen sa i telefon (han jobbar) att jag ju verkligen gillar att bli kommenderad... ;) Ska försöka att inte sätta mig på tvären bara för att. Mår ju inte så bra. Inte bra alls. Började lite i helgen och idag är jag nere i källaren. Obra tankar, envisa.

Pratade på tel med en kompis igår, hon har känt mig sådär en tolv år. Hon sa att jag brukar vara svajig i mars-april. Syster I sa att det är vanligt, runt alla årstidsväxlingar, när kroppen blir rubbad ur balansen av ljus eller brist på ljus.

Nåväl, jag har tid hos Dr C på onsdag. Just nu skäms jag nästan för att det aldrig är nån jävla ordning på mig. Vill gå dit med värsta smajlet och säga att allt är så bra så. Men det är ju rätt korkat.

Jag har strax förlorat klart i WF och siktar mot dålig tv i soffan. Har promenerat en timme i solen och betalat räkningar, någon mer ordentlighet orkar jag inte med.

Gnällig. Japp.

söndag 18 mars 2012

Låtsaslek

Den kemiska kryckan fungerade och jag sov ett par tre timmar till. Har bedövat mig på annat sätt med skidåkning på höjden och tvären (väl förankrad i tv-soffan) och en eller annan kaffekopp. Ställt in alla kanaler ordentligt på nya tv:n *pust*.

Lite ledsen fortfarande, av och till. Sånt där som bara kommer hux flux och är så svårt att tackla för att jag faktiskt inte vet vad som utlöst det. Mardrömmen? brukar jag oftast kunna slå ifrån mig. Vaknade för tidigt? kanske. Eller inte. När jag inte vet den direkta orsaken får jag bara flyta med och vänta på att det ska lägga sig igen. Svårt att inte oroa sig lite, inne i hjärnans mörkaste skrymslen: är det början på något värre? Jag är oerhört trött på att behöva barnvakta mig själv, notera tidiga tecken och försöka parera innan något bryter ut. Vill att jag bara ska kunna vilja bort sjukdomen.

Nä, jag får försöka göra något konkret istället. Finns rätt mycket disk i diskhon och alltid någon maskin tvätt att köra. Kanske duscha och klä på mig så här efter fyra på eftermiddagen... Spela normal. Fake it 'til you make it.

Nu känner jag att jag egentligen inte orkar med något datakör så bloggläsning får det bli en annan dag. Men ha det bra alla ni underbara därute. ♥

Rugguggla

Alltför tidig morgon. Vaknade orolig efter en mardröm. Något om att jag absolut måste ha tag på en tidigare chef och vandrade runt i en jättestor klädbutik och letade förgäves. Det var väldigt svårt att gå, luften var liksom seg. Typiskt, mina mardrömmar handlar oftast om att jag ska göra något rätt banalt och så går det inte.

Annars är jag nöjd över gårdagen, jag hade förmånen att få göra en bra sak, och så fick vi (Mannen) upp tv:n. Det finns kexchoklad i kylskåpet men jag är inte ens frestad. Går väl inte direkt ner mer i vikt men inte heller upp, vilket känns viktigast. Vill bara försöka komma ut och gå mer, är en riktigt soffpotatis just nu. Så lätt att ta bussen eller be Mannen skjutsa. Jag har svårt för att bara gå ut och gå en promenad. Vill ha ett mål som jag helt enkelt transporterar mig till.

F-n också att ångesten ska överrumpla en så här, utan att jag har gjort något. Obra saker flimrar förbi i skallen. Det är t.o.m. så att jag ska dyka ner i bensoburken, kanske kan jag somna om då. Vill inte tappa greppet, inte nu igen.

Lite intressant artikel: På bloggen vågar man tala om döden (SvD)

(Inte för att jag har några som helst avsikter att dö, bara så ni vet. :))


lördag 17 mars 2012

Småprat

Jag tycker om att vakna själv, utan mobilens tjut (fast sedan jag upptäckte smart-funktionen så börjar den med stillsam musik i fem minuter innan mistluren drar igång). Känner mig fräsch trots att det var månatlig champagne-kväll igår.

Ska bli spännande att se om vi (eller till 90% Mannen) lyckas få upp nya tv:n på sovrumsväggen. Jag är ganska opraktisk och framför allt okunnig, tur att han har koll.

Och tur att jag fick mitt tunna täcke för det var alldeles för varmt för det tjocka i natt, trots öppet fönster som vanligt. Slut på vinternätterna?

Tänker lite bakåt. När jag levde i ekonomisk misär, känslomässig misär. Jag är fortfarande galen, men inte i misär. Det är mycket jag har att tacka Mannen för. Hade jag inte haft honom att ringa den där morgonen, eller den där kvällen, så hade jag nog inte funnits.

Nu är morgonrocken för varm också. Är det jag? Eller våren?

fredag 16 mars 2012

Halloj!

Denna blogg får återuppstå eftersom Wordpress är idioter. Kan lika gärna sälja min själ till Google istället.

Ska försöka importera den gamla bloggen hit men just nu har jag lite problem med nätuppkopplingen, så kanske blir lite rörigt. Men det ordnar sig alltid, eller hur? :)