Alltför tidig morgon. Vaknade orolig efter en mardröm. Något om att jag absolut måste ha tag på en tidigare chef och vandrade runt i en jättestor klädbutik och letade förgäves. Det var väldigt svårt att gå, luften var liksom seg. Typiskt, mina mardrömmar handlar oftast om att jag ska göra något rätt banalt och så går det inte.
Annars är jag nöjd över gårdagen, jag hade förmånen att få göra en bra sak, och så fick vi (Mannen) upp tv:n. Det finns kexchoklad i kylskåpet men jag är inte ens frestad. Går väl inte direkt ner mer i vikt men inte heller upp, vilket känns viktigast. Vill bara försöka komma ut och gå mer, är en riktigt soffpotatis just nu. Så lätt att ta bussen eller be Mannen skjutsa. Jag har svårt för att bara gå ut och gå en promenad. Vill ha ett mål som jag helt enkelt transporterar mig till.
F-n också att ångesten ska överrumpla en så här, utan att jag har gjort något. Obra saker flimrar förbi i skallen. Det är t.o.m. så att jag ska dyka ner i bensoburken, kanske kan jag somna om då. Vill inte tappa greppet, inte nu igen.
Lite intressant artikel: På bloggen vågar man tala om döden (SvD)
(Inte för att jag har några som helst avsikter att dö, bara så ni vet. :))
Jag har också en period när jag drömmer mycket, gärna lite mardrömsaktigt. Man vaknar lite som att man inte riktigt är utsövd. Jag kör med atarax, det funkar. kram
SvaraRaderaBra om du hittat något som funkar. Ett tag mindes jag knappt några drömmar alls pga en medicin, det var riktigt skönt. Nu verkar de ha kommit tillbaka lite, sedan jag lade till en annan medicin. Skumt är det.
RaderaKram!
Skönt att höra att jag inte är ensam om att inte tycka om promenader utan mål. Ja just nu kan jag ju inte gå alls... men sen. Klarade mig utan dyk i burken igår och hoppas på detsamma idag. Däremot hoppas jag att du får den sömn du behöver ♥
SvaraRaderaJaha, det finns flera målmedvetna tjejer därute. ;) Hoppas på ben-bättring snart. Jag somnade om så det är okej.
Radera♥
Har nu läst och läst och läst..... Det blev en tuff läsning eftersom den där helvetessjukdomen även tog min pappa... men tack för länken fina S
SvaraRaderaJa oj, det måste ha varit tufft för dig... Stor kram!
RaderaMåste vara fruktansvärt jobbigt att ha ångest. Kan förstås inte riktigt förstå hur det är då jag inte själv har upplevt det. Men tycker att du gör det så bra som pratar om det och som kämpar. Kram på dig.
SvaraRaderaSå skönt att du sluppit. Fast på något mystiskt sätt så vänjer man sig... man slutar inte lida, men det blir vardagligt.
RaderaTack och kram tillbaka!
Att komma ut att gå varje dag är och har varit ett mål länge. I år har jag kommit ut åtminstone 1 ggr per vecka vilket sammanlagt blir ungefär....i två-tre veckor :/
SvaraRaderaDet är den oförmågan till att utföra de mest banala sakerna som är till störst besvikelse för mig.
Kram
Låter precis som mig :/
RaderaDet är väl då man ska till det positiva tänkandet, fast ärligt talat vill jag mest tjura.
Kram!
efter min lillebrors självalda bortgång har döden blivit annorlunda för mig.
SvaraRaderaen bekant som miste sina tvillingar... fy f*n. plus min egen måsteviljaleva-struggle.
jag drömmer ofta att benen inte bär upp för en backe - eller att jag kämpar för att komma fram till flyget/tåget/bussen.
ingen hjälper mig och jag bär barn, väskor, barfota i snöstorm.
är inne i en bra sovperiod nu: kl 21.30 - 05.30.
kram du fina underbara ♥
Så himla ledsen för din skull, att behöva stå ansikte mot ansikte med sorgen. En extra kram ♥
RaderaBra sovprogram du har. Jag sover också oftast runt 8 timmar, får inte sova mindre för dr C. ;)
Sköt om dig snygging!