onsdag 31 december 2014
Gott Nytt!
Är inte på humör att sitta och fila på någon årskrönika, men i princip är alla år där man kan sitta på Nyårsafton och konstatera att man överlevt och att familjen överlevt ganska bra år. :)
Framtidsutsikter
Pratade med äldste sonen igår. Deras förstfödda ska anlända inom några få veckor. Tack och lov har svärdottern fått må bra och allt har gått normalt hittills. Även om sonen inte ska vara föräldraledig de första månaderna (utom då dagarna i början) så har han valt att bara jobba 75 procent för att satsa mer på familjen. Jag är glad och stolt över att han bryr sig mer om det än en ny bil. Svärdottern hade visst häromdagen kommit hem med hans favoritbok från barndomen, "Hjältar och monster på himlavalvet" om gamla grekiska myter, som jag brukade läsa högt. Nu längtar han efter att kunna läsa den för sitt eget barn. Det känns fint.
Jag lyssnar på musik jag hört tusen miljoner gånger förut, min hjärna verkar gilla det mer än nya saker.
tisdag 30 december 2014
Huvudverk
Igår promenerade jag i två timmar tillsammans med en vän och ett par jättefina vovvar. Slut efter det.
Idag började morgonen med en tripp till vampyrcentralen, och sedan hörde två vänner av sig och ville ses, men Mannen och jag skulle också ut och handla mat så det kändes komplett omöjligt. Jag har verkligen blivit sjukt klen när det gäller affärer de senaste månaderna. Bara jag kliver in på en Willys eller Coop mullrar ångesten igång. Det är inte människorna egentligen, jag blir stressad även när det är öde. Sedan sitter ångesten i under flera timmar. Jag försöker ignorera den.
Såg Herr och Fru Domherre igår. Men det är plusgrader igen.
Har egentligen inte gjort så stora framsteg sedan november. Visst var det skoj att vara hypoman några dagar men det bränner ju upp all energi, så nu känns det rätt dött i skallen igen. Döskalle.
Dödskrisen är dock avvärjd, det vågar jag säga. Gråten i halsen med ett leende på läpparna, men skymtar knappt avgrunden. Det ordnar sig nog snart.
måndag 29 december 2014
Ansiktsmask
Sak samma, jag är inte lysande glad men jag mår lite bättre och är inte lika rädd för att totalkrascha.
Tiden både kryper fram och skuttar iväg. Ibland känns det som om jag rör mig på ett parallellt spår. Nu pratar vi inte det berömda utanförskapet. Jag ingår i flera sammanhang. Jag får ofta bekräftelse från olika håll att mitt liv har betydelse, även om jag inte jobbar nu. Nej, det är en gammal följeslagare. Jag vet inte vad den kommer ifrån eller om det ens spelar roll. Det är inget som kan älskas bort, så ingen behöver känna sig manad. Mer känslan av att titta sig i spegeln och känna att om jag river lite med nageln så kanske ödleansiktet kommer fram, och det är inte ens något bra eller dåligt, det bara är.
-14 just nu, men det ser vindstilla ut, och vackert.
fredag 26 december 2014
Frostbett
Kanske tar jag en promenad på parkvägen längs ån ner till centrum. De galna reorna har väl börjat, inte för att jag egentligen behöver något. Skulle mer vara trevligt att sitta en stund på ett fik, bland folk men utan att behöva prata med någon.
onsdag 24 december 2014
Ojul
GOD JUL ALLA, OCH BLIR JULEN INTE KUL SÅ MINNS ATT DET ÄR ETT HELT ÅR TILLS NÄSTA!
tisdag 23 december 2014
Mjukt
Har återupptäckt jordnötssmöret, yay! Eftersom mina söner är elakt nötallergiska har jag inte haft det i huset på nästan 30 år, men häromdagen insåg jag att de faktiskt inte bor här nu. Finns ekologiskt som inte innehåller tillsatt socker och jox utan bara malda jordnötter och lite lite havssalt, hur gott som helst (fast konsistensen är väldigt märklig för den som är ovan, ett varningens ord).
Nu ringde det precis på dörren, blomsterbud från mina grabbar! :D Jag fyller år idag, fast det var inget jag direkt väntade mig. Jättefina mörkrosa rosor och ljusrosa germini, plus en liten ask praliner. Gullungarna. ♥
Kan väl inte påstå att jag mår fantastiskt idag, men det känns ändå lite bättre, främst att ha en plan när det gäller medicinerna, och att jag vågade ringa och be om hjälp innan allt hade gått åt skogen.
Ska se om jag kan få tag på sönerna nu.
måndag 22 december 2014
Justerad
Promenaden i regnet gjorde absolut ingen skillnad.
Men pratade med min läkare på telefon, jag får höja Voxran (antidepressiv) igen men också höja Ergenylen (stabiliserande, främst mot manier/hypomanier) så får vi se om de kan balansera ut varandra. Ska ta ett blodprov om en vecka plus prata med min läkare igen då.
Och så ska jag gnaga i mig mina behovsmediciner vid behov. Läkarna får alltid tjata om det, jag är kanske en aning konstig på den fronten...
Har griljerat en julskinka, yay! (förlåt alla veganer)
Nu vill jag sova och koppla bort världen.
Inkompetens
Mest hatar jag osäkerheten, att det troligtvis bara är en liten ointressant dipp, men så kan det ju plötsligt öppnas upp ett hål till underjorden också, och jag vet inte.
Det känns genant. Jag borde verkligen veta hur jag ska hantera dessa situationer. Jag borde vara proffs på att vara psykfall. På ytan skrattar och pratar jag, och jag tapetserar nätet med goda råd åt andra människor, men därunder känner jag mig helt förvirrad.
Ska duscha, har inte tvättat håret på fyra dagar... Sedan får jag väl ta en promenad, det är ju schablonlösningen på allt verkar det som.
fredag 19 december 2014
Saxat
Var ett jobbigt ögonblick då jag kände mig helt matt och färdig och bara ville hem, men jag satt där med färg i håret så det var bara att se glad ut.
Idag behövde vi dra till köptemplet för lite dyrkan/konsulterande av vår mobilleverantör. De senaste veckorna har både min och Mannens mobil uppträtt skumt. När folk har ringt har de bara kommit till svararen. En stund senare har de ibland kommit fram. Sms har tagit timmar på sig. Ibland har vi inte kunnat ringa själva. Telefonsupporten kunde inte lösa mysteriet så nu har vi fått nya sim-kort, som fortfarande inte verkar ha aktiverats eftersom det gamla ännu fungerar, så om detta kommer att lösa problemet återstår att se. Dessutom inhandlades en julklapp till ett barnbarn. Sista stoppet före Home Sweet Home var Coop för lite middagsmat, och då var paniken verkligen nära.
Känner mig nog tillbaka där jag var för ett par veckor sedan när allt var för mycket. Blir kanske tvungen att isolera mig lite igen. Tur att julen är inställd.
onsdag 17 december 2014
Fullmatad
Mannen drog trots allt ut mig på lunch på vår "stamkrog" vid havet. Jätteportion skaldjurslasagne, nu rullar vi fram. Sedan skulle Mannen på ett ärende på sitt håll och jag skulle till Ica för att hämta ett brev och köpa citroner. Tydligen lurade ångestspöket där bakom en hylla, så som det ofta har varit de senaste månaderna när jag varit i affärer - utom under uppåtperioden nyss då, då gick det utmärkt att hänga i fem timmar på ett köpcentrum. Alltid lika skumt det där. Nåja, jag tvingade mig själv att stanna kvar på stan en halvtimme tills Mannen var klar. Nu har jag krupit ner i sängen och vet inte riktigt vad jag ska göra med mig själv, är så trött, kanske sova lite helt enkelt.
Inspirationsfritt
Ja, så fick jag istället assistera Mannen med att köpa en konsertbiljett åt en av grabbarna som inte har möjlighet att sitta vid datorn själv på jobbet. Stackars Mannen, jag står lutad över hans axel och hetsar "där till vänster, nej scrolla ner, klicka där, klicka ok, var har du lösenordet?" o.s.v. o.s.v. Biljett blev det dock.
Nu har jag krupit ur byxorna och in i en mjuk bekvämlighetskjol. Det känns oerhört frestande att återvända till sängen...
Jag har en stockholmare som ringer fel till mig då och då. Han låter alltid lika förvånad (och eventuellt inte helt nykter, fast hövlig.) Det är ändå lite mer ovanligt numera när folk har nummer inprogrammerade i mobilen. I flera år fick vi felsamtal på hemtelefonen, oftast äldre damer, eftersom numret tidigare gått till det lokala apoteket, men det verkar ha ebbat ut.
Brrr, nej verkligen inte lust med något idag.
måndag 15 december 2014
Kärringben
Nyvaken vid 12. Håller väl på att sova ikapp efter en vecka med ganska mycket mindre sömn. Finns en vag plan om att vi ska åka och köpa en matberedare, jag impulsköpte ju dyra hudkrämer till mig själv så min man ska också få en julklapp. Vi har lagt ner julklappsköpandet inom släkten i år utom till småbarnen, så vi kan slösa på oss själva. ;)
Den klassiska segheten och tröttheten efter en krasch, men inte så mycket förtvivlan. Ögonblick av skräckbilderna, sitter inte i så länge dock. Jag tror att det underlättar att jag inte behöver fira jul, behöver inte prestera något alls.
En vän ringde och nu är klockan plötsligt 13. Kanske dags att hoppa i kläderna...
söndag 14 december 2014
Avslaget
Men nu har rekylen kommit, sovit, tung som bly, det kryper intensivt i mig fast det tror jag mycket är medicinförändringen, gör ont i benen. Får inte bli bitter, det är ju priset jag betalar.
torsdag 11 december 2014
Hemmadag
onsdag 10 december 2014
Ögonblicksbild
I morse ringde Syster M2, min läkare tyckte bestämt att jag måste sänka den antidepressiva medicinen, så jag får väl göra det då. Träffade en fin vän på eftermiddagen. Jag försökte vara märkvärdig och säga hur bra jag kontrollerar mig själv även om jag kanske är en liten aning uppåt. Hon sa "du är ju jättespeedad, det syntes direkt!" Är nog nyttigt med psykvänner som inte går på vad som helst. ;)
Ska tvinga mig från datorn nu och inte läsa mer om CIA-rapporten.
Och för övrigt är julen inställd. :)
torsdag 4 december 2014
Nedkopplad
Nu ska datorn bara användas minimalt, till nyttiga saker. Lite, lite tv-tittande. Och inget socialt umgänge IRL. Till och med promenaderna ska anpassas så det inte blir för mycket intryck.
Mest får man skratta, hur tusan är man skapt om man lyckas bli utbränd som sjukpensionär? ;)
Kommer fortfarande kolla min mail om det är något viktigt.
Som Arnold sa, I'll be back!