Klockan tre och Mannen har pratat i telefon i någon timme (inget allvarligt). Hög röst, jag kan inte sova. Måste sätta på mig hörlurar.
Jag ser "skräckbilder", en fruktansvärt våldsam film i huvudet. Det har inte hänt sedan i våras. Säkert bara för att det kom upp när jag läste journalen, och för att det kryper i kroppen och jag känner mig osäker.
Jobbigt läge.
SvaraRaderaNu vet jag ju inte vad din "film" innehöll, men jag har också liknande saker i huvudet ibland. Och förundras över vad min hjärna kan komma på.
Jag hoppas att du iaf fick sova tillslut & att bilderna håller sig borta. Eller att du åtminstone kan intala dig själv att det kommer att gå över.
Kram!
Charlyene - Tack, jag fick sova frampå morgonen. Jag har aldrig fått klart för mig vad mina bilder är för något, rent formellt. Inte hallucinationer, inte flashbacks, mer som fruktansvärt blodiga mardrömmar i vaket tillstånd. Har haft det i så många år men jag blir fortfarande rädd.
SvaraRaderaMen de har givit med sig nu så dagen blir säkert bra.
Kram!