söndag 19 september 2010

Journalpaddor-5

Aktuellt
Tar upp med S om hon upplever att det finns en pendling i sinnesstämningen och att hon även har perioder när hon är i ett mer förhöjt stämningsläge. Det har hon noterat och också märkt att det är svårt att hänföra det till någon särskild yttre omständighet. S tar också upp hur hon plågas av att ha sociala kontakter periodvis som hon ändå menar är något som gör livet värt att leva När jag börjar resonera kring bipolär affektiv sjukdom och möjliga behandlingar för det visar det sig att S själv har varit inne på samma spår och läst på en del och att vi båda har funderingar kring Lamotrigin för att förebygga att hon hamnar i sina djupa svackor. (2007, dr B)

Skeptisk. Har jag någon nytta av en ny etikett? Samtidigt, det här går inte, jag måste prova något nytt, nu kör jag på det här. Med en nypa salt.


Daganteckning
S är ångestladdad under samtalet, sitter med ansiktet i händerna. Andas stötvis. Har innan sagt till ssk X att hon tycker det är jobbigt att vara på avd. Förklarar det med att det inte är så många i personalen som hon tycker sig kunna samtala med, tycker hon möts av överslätande kommentarer från många, som att ”du ska nog se att det blir bra igen”. Samtidigt medger hon att det nog inte har varit så dumt att ständigt ha varit övervakad de sista dagarna, med tanke på hur hon mått och mår. Resonerar med henne om hur man farmakologiskt kan försöka angripa hennes nuvarande tillstånd. Hon är helt avvisande inför tanken att på nytt ta emot ECT, däremot tror hon att ett försök med neuroleptika skulle kunna vara bra, då hennes tankar inte är helt verklighetsrelaterade. Nämner som exempel att hon får upp overkliga bilder i sitt inre kring blod och död, har också en tendens att fastna i funderingar kring siffror och datum. (2007, dr B)

Deras påklistrade leenden. ”Såja lilla vän.” Jag måste bort. Finns ingenstans att gå, hotet hänger över mig för det är jag som är farlig. Jag vet att jag sätter mig på tvären. Det är inte mot er, det är mot mig själv.


Daganteckning
När S vaknade i morse var hon en annan människa och det har hållit i sig. Är glad och skämtar men säger att hon fortfarande har en del snurriga tankar i huvudet. (2007, dr B)

Tjoho!




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar