Fick tusen kr av Mannen och spenderade dem raskt på en klänning (ja inte allt då, men tillräckligt mycket). Kläder är precis vad jag behöver mer av (ahm) ;) Han kommer säkert undra vad grejen är, en neutral svart klänning so what, men detaljerna, detaljerna... Och det ser inte ut som om jag kommer gå ner påtagligt i vikt inom den närmsta framtiden, kan bara inte förmå mig till att banta, så då får jag bita i det sura äpplet och göra vad jag kan för att se så bra ut jag kan ändå. Ny garderob alltså. De flesta dagar försöker jag klä på mig något hyfsat och sminka mig lite, även om jag inte kommer längre än till att köpa mjölk på Coop. Det skulle sänka min självkänsla ännu mer om jag helt slafsade ihop bara för att jag går hemma.
Är jag på väg lite upp i det blå? Nej, jag har så gruvligt mycket mediciner så här blir det nog ingen ballongflygning. Men idag känner jag för att åka till Lund, shoppa ännu mer, äta något gott och dricka champagne. Attans också att Mannen inte kommer hem förrän väldigt sent. Jag vill ha sällskap, jag vill ha kramar, jag vill prata. Jag vill känna att det finns sommar kvar, att det fortfarande finns tid innan novemberdöden.
Dagens insikt: jag är lycklig!
Det är rätt viktigt för självkänslan att ha kläder som en känner sig snygg i. När jag gick upp i vikt för ett par år sedan vägrade jag inse faktum, klämde in mig i kläder som var för små och alltid satt fel. Vägrade köpa nytt i större storlekar, för jag tänkte alltid att jag skulle gå ned i vikt. Så blev det inte. Och när jag köpte kläder som faktiskt passade kändes det hela mycket bättre.
SvaraRaderaKram!
Härligt!
SvaraRaderaJag behöver större kläder. Snart. Eller aldrig. Jag vet inte. Min kropp är ett minfält och jag är krigaren.
SvaraRaderaVilken snäll man du har och en klänning kan vara dyr....det förstår vi kvinnor bättre och en svart klänning kan ha många dyra detaljer som bara vi ser....Hoppas du fick din champagne och din man! Kram
Charlyene - ja precis, det ska vara bekvämt och fräscht. Så försöker jag komma ihåg hur det var för några år sedan när jag hade gått ner en hel del i vikt, inte extremt, men synligt. Fick kommentarer av flera manliga psykskötare :( Det var faktiskt inte så kul, mest stressande och gav kroppsnoja.
SvaraRaderaNu är jag fet (objektivt sett) men det räcker väl med det, jag ska inte vara fet och olycklig dessutom.
Kram!
My - tack! :)
SvaraRaderaMiriam - det låter som en mycket svår fråga för dig.
SvaraRaderaMannen är världens mest generösa! Vi har faktiskt fri tillgång till varandras bankkonton. Han är ju den som drar in mest pengar, men så betalar han nästan allt, och jag lever lyxhustru-liv. Men det mest fantastiska av allt är att det aldrig är fråga om utpressning så att jag ska göra det ena eller andra i gengäld, han köper mig inte, bara ger för att han är så snäll. Det handlar om mer än pengar.
Äkta champagne blev det inte, men gott franskt bubbelvin ligger i kylen tillsammans med Mannens favoritöl, Mannen är några timmars bilresa bort men kommer ikväll...