Bläddrade i en gammal blogg som går tillbaka till 2003. Ville kolla om en lös teori stämde, och nog var det så att jag ofta är instabil runt april-maj, antingen inlagd eller har varit uppjagad och skadat mig mycket. Utom 2008, just då funkade medicinerna och vi gifte oss i april vilket gav lite extra lyft. Kanske känner jag av våren och ljuset.
Lade också märke till två saker. Att jag långt innan bipolärdiagnosen beskrev olika faser som passar in på begreppen normalläge, hypomani, blandtillstånd och depression, jag kopplade det till olika sömnmönster. Och att den stresskänslighet jag mest lagt märke till de senaste åren fanns redan 2003. Beskriver hur utmattad jag blir av sociala aktiviteter och hur jag får svårt att läsa. Jag tror att det bara försvann ur mitt medvetande p.g.a. allt annat kaos som rådde.
Det är ju bra att ha saker nedskrivna, så att en kan gå tillbaka och kolla. Själv är jag en mästare på att göra mig av med sådant. Jag slänger det, raderar det, och saknar det senare. Jag kanske borde bestämma mig för att spara saker.
SvaraRaderaKram!
Charlyene - jag skrev nästan aldrig dagbok på papperstiden, det blev inte förrän jag började blogga. Och det har jag tack och lov aldrig raderat.
SvaraRaderaHittar fler och fler intressanta observationer, saker som var precis likadana då som nu, saker som har förändrats. Och reaktioner på olika mediciner, väldigt bra att veta. T.ex. att jag blev hypoman av Iktorivil (en lugnande benso)!
Ska fortsätta undersöka nästa teori, att november-december också är en annan känslig period, vi får se.
Kram!
jag har mina två fara och färde tider på året, då det nästan alltid brukar falla. Hur bra eller dåligt det varit i övrigt.
SvaraRaderaJust april/maj och oktober. Vårkraschen är alltid värre för min del.
Oktoberkaoset brukar numera gå att undvika med medicinering men den årliga krisen när våren är i full blomm och pressen över att ha kämpat för att inte bryta upp eller ner hela året blir för mkt och allt pajar.
Blir lika förvånad varje gång men när jag läst mina journaler, gamla kalendrar och bara spånat så finns alltid mönstret där. Förbaslade vår!
paperclip - det är ju ändå bra att hitta mönstret och kunna förbereda så gott det nu går. Även om jag kan känna att det är väldigt irriterande om man nu är styrd av årstiderna.
SvaraRaderaMycket riktigt verkar november också ha varit en känslig tid, även om april varit värre.
En nätkompis med insikt tyckte att jag var bipolär redan 2005, liksom en läkare vid ungefär samma tidpunkt, jag slog det ifrån mig. (Fick diagnosen i slutet av 2007) Det är intressant som sagt att kunna gå tillbaka i tiden.
ja man tycker ju att det vore bra (och det är det säker) men jag fattar aldrig när mani/depptåget kommer rusande iaf. Helt oförberedd iaf!
SvaraRaderaSen efteråt, månader efteråt, när jag är bättre, dåå hajar jag till.
Jaha, det var ju bara Maj som hände.
Knäppt att det kommer så cykliskt ändå (även om mediciner hjälpt, är ju dock rätt utan meds nu efter allt). Vad är det som styr. Ljuset?
Iofs är jag heltrasig varje vår efter att ha hållt ihop alla trådar hela hösten och vintern och harvat. Sen går sommaren alltid till rehabillitering. Sen börjar det om igen.
Samma hamsterhjul. Runt runt tills hamstern är död och hjulet snurrar ensamen.
Muntert! ;)
Jag gissar vilt på en blandning av årstidsförändringen och den där känslan man har av att vilja släppa allt när man äntligen överlevt vintern. Det återstår att se om jag kan göra något av min nyvunna kunskap.
SvaraRaderaJa du, tröstlöst är det ibland. Jag tycker att universum utan tvekan är felkonstruerat, någon som vill hänga med på en class action lawsuit? ;)