Helvetehelvetehelvete. Någon utför hjärnkirurgi på mig med smörknivar. Vill slita upp min kropp, dra ut varje organ och hacka upp det i småbitar, allt allt allt tills bara skelettet finns kvar, tillräckligt hårt och starkt för att stå emot. Vill inte vara.
Det galna blandas med minnesbilder. Förutom en groda och en manet och en pigghaj och vad det nu var så har jag dissekerat en människa. Ibland kommer det ikapp mig.
Andas, andas och andas igen. I varje minut, i varje sekund. Ta en stund i taget fina du. Du kommer överleva denna gången också, tänk på alla bra stunder du har. Tänk på vad långt du kommit. Detta är en svacka, men låt skiten komma, och låt det passera och förhoppningsvis vaknar du upp till en bättre morgondag. Om skiten är kvar, figtas igen och igen...
SvaraRaderaStor godnattkram till dig!
Det låter inte alls kul. :( Jag hoppas att det onda snart går över.
SvaraRaderaKram!
Tack My och Charlyene. Jag tror det värsta är över. Det är så obehagligt när det anfaller en ur bakhåll.
SvaraRadera