Asplöv

Allt eftersom söndagskvällen mörknade så ljusnade mitt sinne i riktning mot normal. En av Mannens brukare skulle köpa vinterkläder och jag fick hänga med som smakråd (eller allmänt sällskap). Långkörare som tröttade ut mig men ändå på något sätt rensade hjärnan.

Jag har lämnat mitt lilla bidrag till mänskligheten idag, STANLEY-studien på Karolinska institutet.

I morse låg jag och drog mig, somnade bara om fem minuter i taget men njöt verkligen av den loja, avslappnade känslan. Sedan rann energin till och det kändes absolut tvunget med en långpromenad genom stad och skog till havet. Nu har jag just satt mig vid datorn med iskalla händer, huvudet svävar som en ballong upp till taket, jag slutar skriva för ett ögonblick och det är alldeles tyst. Kroppen är stillsamt elektrisk. Jag är oresonligt lycklig.