torsdag 3 januari 2013

Stötdämpning

Lugnet i kroppen... jag är inte otacksam, men det känns ovant. En hårsmån från avtrubbning. Det är meningen att jag ska lära mig leva så här. Fast ännu har jag känslor kvar, om än inte känslostormar, så jag får öva på det där med att gilla läget.

Förutom några livliga drömmar sover jag riktigt ambitiöst. Ofta tio timmar och vaknar av medicinlarmet. Jag jobbar på det, att acceptera att det är bra och inte en miss, det här sovandet.

Hjälp så skönt det är att inte ha haft kontakt med vården på ett tag. Återigen, jag är inte otacksam, men det är skönt att inte alltid känna sig som ett objekt under andras mikroskop.

Försöker läsa, Terry Pratchett på engelska. Fan att det ska vara så svårt att läsa sammanhängande texter, jag har kommit ett kapitel. Men jag ska verkligen anstränga mig.

Träffade god vän igår, en sån där människa som gör en glad. Trött blir jag ändå, så idag ska jag försöka släppa alla tankar på andra och gå in i bubblan.

8 kommentarer:

  1. Vilken Pratchett läser du? Jag älskar hans böcker!

    (Sorry för en inte mer utförlig kommentar, min hjärna fungerar icke.)

    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Dodger". Julklapp från ena sonen, av den andra fick jag "Snuff". Bara ska läsa dem, det får ta den tid det tar.

      (Utförlighet inget krav.)

      Kram!

      Radera
  2. Det är inte lätt att vänja sig vid det som är ovant. Men det kanske kan vara okej så länge du inte är avtrubbad...kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det måste gå att vänja sig... hoppas jag.
      Kram!

      Radera
  3. Du lägger ribban ganska högt. Både sammanhängande och på engelska. Pjuh! Hihi. Kram.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan inte bara kasta handskarna och ge upp! ;) Har faktiskt läst fyra kapitel nu, jag är rätt bekväm med engelska, får bara försöka tillåta mig själv att det tar mycket längre tid än det en gång gjorde...

      Kram!

      Radera
  4. Hej.
    kom in här genom en annan blogg som jag var in på, såg att du har ADHD har samma diagnos och har fått medicinering, som jag INTE är bekväm med. Har levt med det hela mitt liv utan att förstå vad felet varit, fick diagnosen maj 2012, har fått en otroligt avslappnad bild till mitt liv. Kan i dag lämna ut min fullständigt genom min blogg på ett ironiskt och objektiv vis.. Många får ett mer avslappnat syn på allt, varm kram till dig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Yrvädret! Jag vet inte om jag har ADHD, eller troligen så har jag det inte. Det var en rätt konstig läkare som påstod det. Får se vad min vanliga läkare säger nästa vecka. Just nu är allt ett enda stort frågetecken. Att jag inte är helt "normal" är väl ändå klart.

      Ska kolla in din blogg imorgon, tack för din kommentar.

      Kram!

      Radera