torsdag 10 januari 2013

Kontaktsport

Det blev tre trallande jäntor som släpptes lösa i köptemplet idag. Två vänner som inte träffats förr, men det klaffade. Jag köpte de saker jag var ute efter för de belopp jag förbestämt, så jag är nöjd. Hmm, nästan. Köpte en svinbillig basic nokiamobil att ha i reserv, men varken jag eller Mannen lyckas få upp skalet på baksidan hur vi än gör. Så det blir väl en sväng dit igen endera dagen.

Jag plockar upp vänner på psyk och på nätet, men så blir det när man går hemma. Kan verkligen inte säga att de är "sämre" vänner än mina gamla, som jag för övrigt i princip har gjort mig av med. Sedan jag blev känd som psykfall är det ingen som hör av sig, fast jag har flyttat en bra bit också och det påverkar oavsett. Nej, det är lättast för mig att umgås med folk som är/har varit galna. Då behöver jag inte vakta min tunga.

Men trött blir man av sådana här utflykter. Hjärnan sitter på ett dragsläp där bak och försöker låta bli att trilla av i kurvorna. Ser framför mig en riktig segisdag imorgon.

13 kommentarer:

  1. Jag trivs också bäst med folk som vet hur det är att på piss..och att ha diagnoser osv. Förutom mina allra bästa vänner (2st) varav den ene nyss fått diagnosen bipolär&borderline..
    Sen har jag ett gäng löst folk som jag umgås med då och då men då ska man ju vara "normal".

    KRAM

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, jag träffar förstås också "vanliga" människor ibland men då känner jag mig lite spänd.

      Kram!

      Radera
  2. Oj. Menar du att dina vänner inte hör av sig bara för att du mår dåligt. Psykfall? Nämen det kan de väl ändå inte kalla dig. Isåfall så är det inga vänner. Praktiskt att ha lite kompisar på nätet. Man kan se ut hur man vill och skriva vilken tid på dygnet som hellst. Man slipper vara så social utan skriver och läser då det passar en. Ha nu en skön kväll och hoppas att morgondagen inte blir allt för seg. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ska inte skälla för mycket på mina gamla vänner för jag hör ju inte heller av mig. Orkar inte med att förklara för dem. Men det är så skönt att nätet finns, det är precis som du skriver, man kan ta det i egen takt och när det passar en bäst. Så slipper man vara helt utan mänsklig kontakt ändå.

      Tack, det ska faktiskt bli skönt att bara ta det lugnt idag och låta hjärnan svalna.

      Kram!

      Radera
  3. Tappade alla vänner då jag blev sjuk + handikappad. Har lite bekanta, men vänner? Nej, där är det öde...

    Funderar på att återuppta kontakten med RSMH, där vet de hur det kan vara. Tyvärr har de en trappa...
    Kram

    SvaraRadera
  4. Hahaha, låter som du och galningarna hade en trevlig dag, hihi. Har också tappat de flesta av mina gamla vänner och har idag hellre kontakt med folk via nätet eftersom det minskar kraven av att man hela tiden ska orka. Funkar bra även om det ibland drara fram en sorg och saknad i mig då och då. Vad shoppa du för kul då? Kram Milla

    SvaraRadera
  5. @Lena: men så tråkigt med trappan! Sånt där man tyvärr inte tänker på ett ögonblick så länge man själv skuttar runt på sina båda ben. Och så tråkigt med försvunna vänner... det är ju inte samma sak att ha assistenter.

    Kram!

    SvaraRadera
  6. @Milla: ja det gör mig sorgsen ibland också, särskilt när man jämför sig själv med den man en gång var - fast å andra sidan, visserligen är jag inte så utåtriktad och aktiv, men jag har lärt mig uppskatta vissa mjuka värden i livet mer... Jag shoppade en cardigan i guld och svart, hårspray och den där billiga men dumma mobilen. Däremot fick väskorna vara. :)

    Kram!

    SvaraRadera
  7. Ja man får skaffa sig vänner som passar. Annars gör man sig en otjänst. Men visst är det trist när det helt plötsligt inte passar för vissa bara för att man blitt sjuk. Nä. Inge kul.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oftast är nog folk bara osäkra... Äh, det spelar ingen roll nu, jag har ju fina vänner, det är jag tacksam för!

      Radera
  8. Ja, det kan vara skrämmande med det psykiska illamåendet för många. Även de fysiska som cancer. Oj, folk vet inte vilket ben de ska stå på.
    Man får lyssna på magkänslan. Då blir det bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror mer det är osäkerhet än ovilja hos många, de vet inte vad de ska säga. Som du skriver: magkänslan får styra.

      Radera
  9. Ja, nu har du ju så att man kan följa via epost! bra

    SvaraRadera