Hela livet. Så länge måste jag ta piller. Inga fler hypomanier. Inga fler överväldigande känslor. Jag har inte riktigt processat det ännu, det kryper längs ryggraden, jag vill inte.
Seg dag. Jag vaknade 6.00 och tänkte att nu blir jag pigg, men sen somnade jag om efter en timme och sov till 11.00 och nu orkar jag inte ta mig in i duschen, fy. Jag är genomtrött efter gårdagen då vi var i Lund, bl.a. tittade vi på Mannens sons examensarbete, en riktigt högteknologisk laser. Inte för att man förstod något men spännande var det. Han är verkligen supersmart.
Jag har diskat - innan det blev ett diskberg! Nu ska jag bara tackla nästföljande steg: dusch och promenad. Inte gå och lägga mig igen. Får se hur långt jag kommer.
Eliminering av risk för diskberg e en bra början. Promenad INNAN dusch om vädret är dom här... ett våtvarmt omslag
SvaraRaderaFröken Hulda - våtvarmt omslag hade vi igår. Sent på kvällen skulle vi gå ner till stationen, en halvtimme, för att hämta bilen. Naturligtvis satte det igång att regna just då, jag blev blöt inpå underkläderna. Men på sommaren tycker jag inte att det gör så mycket. :)
SvaraRaderaNåja, duschen är faktiskt avklarad så kanske jag ger mig ut, det är betydligt drägligare ute idag säger mig en kort visit på balkongen. Ni har väl fått det våtvarma från oss (Skånes västkust).
Kommer det från er så tackar jag å det allra ödmjukaste. SMHI har lovat sommar här i Västervik tisdag-torsdag... vi får väl se
SvaraRaderaDet är förbannat-helvetes-överjävligt svårt att acceptera det där med medicin resten av livet. Det är ju så att en kan bli galen för mindre. ;)
SvaraRaderaKram!
Charlyene - haha, ja det är så jag frågar mig själv varför en inte släpper efter på kontrollen och härjar loss helt, tvångsinlagd blir en ju hur som helst. ;)
SvaraRaderaKram!
Accetans för medicinering av livet är sååååå svårt att acceptera. Såklart man vill klara sig utan, egentligen....
SvaraRaderaHoppas du kom ut på promenad. Om så bara en liten. Brukar ju vara ganska så skönt när man väl kommit ut, eller som min sambo skulle säga "det är skönt när man kommit hem igen".
Kram kram!
My - att komma hem igen är en bra anledning. :)
SvaraRaderaDet du beskriver är det jag längtar efter. Slutet på hypomanierna och depressiva svängningar som gör mitt liv till kaos.
SvaraRaderaJag har alltid varit en piller-vägrare..har inget starkt till min migrän etc.
Men nu längtar jag nästan efter ett sådant där lagom-zoombie-stadie så att jag kan leva och vara i vardagen :/
Får jag fråga vad du tar för medicin som funkar bra mot hypomanierna..jag har Lamotrigin och Sertralin varav Lamotriginen sattes in i höstas.
Funkar inget vidare...det är nästan än mer uppåt och nedåt nu...Psykologen tror det beror på att jag påbörjat ny aktivtet men den nya aktiviteten har pågått 3 månader så något nytt känns det ju liksom inte som.
Ja, nu blev det en hel novell med diagnosbeskrivning ang. mediciner, skratt.
Naturligtvis svarar du enbart om du känner för det - No strings attached =D
Kramar från mig.
känner igen mig så väl i det du skriver idag.
SvaraRaderaHar gått 1 år men jag har inte riktigt accepterat eller förstått.
Vill ha mina manier jag.
Tack för allt fint du skrivit, vi hade en underbar dag.
Den bästa på flera år faktiskt.
Kram vännen
när jag var 13-14år så sa läkaren att jag skulle vara glad om jag kommer äta piller dagligen för mina diagnoser fram tills jag är runt 25-30år.
SvaraRaderaUtan att läkaren fick veta, så slutade jag med mediciner helt och hållet mellan 18-19. Läkarna spg då ganska belåtna ut över att dom "äntligen" funnit den rätta medicinen. Eftersom att jag både så mycket bättre.
Men nu när jag är 22, så är pillerna i mitt liv än en gång. och det är inte första gången. Men denna gång så är det bara över sommaren, men jag har svårt å tro det. Men denna gång är jag ju med på det själv, men fasan är nog att det blir hela livet i slut ändan... :(
Milla - kanske vill man ha det man inte har... jag tycker det är skönt att vara dämpad ibland men inte alltid, det frestar på i längden för mig.
SvaraRaderaLamotrigin är mig veterligt inte särskilt effektivt mot hypomanier/manier, och äter du dessutom Sertralin är jag inte förvånad över om det svänger.
Jag har litium mot hypomanierna. Det hjälper också att förebygga depressioner. Sedan har jag också 400 mg Lamotrigin mot depressionerna, samt antipsykosmedicinen Cisordinol i låg dos. En vandrande dosett, men slutar jag med medicinerna blir det totalt kaos...
Jag är rätt förtjust i att diskutera mediciner så du kom till rätt kärring. ;)
Kram!
Carola - jag antar att det beror en hel del på hur ens uppåtsvängar beter sig. Mina är rätt milda och mycket euforiska, allt är vackert och lätt, bara i några dagar men ändå. Jag kan inte glömma.
SvaraRaderaÄr så glad att det blev en lyckad dag!
Kram!
PrinsessanCarro - ojoj så svårt det är med mediciner. Att avgöra om de gör mer nytta än skada. Jag tror det är viktigt att läkarna inte bara fortsätter att skriva ut medicinerna av gammal vana, utan att de omvärderar vad som verkligen behövs.
SvaraRaderaJag håller tummarna för att du ska kunna vara medicinfri i framtiden!