Tvättbegär

Torsdag var en tristdag. Satt omväxlande och stirrade på datorskärmen och tv:n utan att egentligen ta in något. Inklusive middagsluren sov jag 11 timmar och var ändå trött igen på kvällen. Var hos Psyko H som tittade lite bekymrat på mig och försökte komma med uppmuntrande vinklingar om mina framsteg. Jag lämnade över alla mina piller till Mannen. Sånt som svider i ens mörklila själ. 

Men nu vaknade jag 2 och känner hur energin strömmar till, tack och lov. Musik, kaffe. Behövde ett projekt så jag reviderade utseendet på min humördagbok. Tittar klentroget på kurvorna, har det varit så svängigt? Skit samma för tillfället. Vet inte riktigt vad jag ska hitta på nu. Allt sånt som borde göras - städa, diska, tvätta - slamrar ju så förbannat, Mannen sover, det existerar grannar. Gå ut och gå lockar oerhört, men det kanske inte är så smart att ge sig ut på mörka gångstigar 3.30 på morgonen. Noterar ni hur förnuftigt jag resonerar? Har torrjäst hemma, kanske jag kan slänga ihop en deg. Måste göra något, något handfast, så jag inte drunknar i tankarna som slingrar som ålar.

Hur fan kan man ha ett sug efter att få sätta igång tvättmaskinen?