Kanske är det bara en morgongrej, men jag känner mig... tillfreds tror jag ordet får bli. Livet är inte direkt fulländat (hallå, jag kom just hem från min rutinmässiga besiktning på psyk med famnen full av recept på sinnesförändrande droger) men kanske lite småperfekt ändå så där i ena hörnet.
Mår väldigt bra av att umgås med Mannen och han anstränger sig verkligen för att ställa upp. Nu har han nog fattat lite att mina uppåtsvängar kan ses som ett förebud om en nedåtsväng och bör kontrolleras, och har börjat fråga mig om det är blå handdukar-varning när jag börjar snurra iväg (blev löjligt fixerad vid handduksinköp under en hypomani i augusti) - det är en lättnad att ha någon i närheten som är medveten om mer än den glada fasaden, för mitt eget omdöme funkar inte alltid till 100%. Sedan gör han allt för mig på andra sätt som jag inte ska gå in på här, skriver det bara som en vinkning till honom om han läser detta för han vet vad jag menar... Dessutom känner jag att jag kan göra saker för honom, jag förundras men tror ändå på honom när han säger att jag gör honom lycklig, vi tillsammans är större än summan av delarna.
Är lite återhållsam med att skriva om mina barn här, de har sitt liv, men de gör mig också väldigt lycklig. De är bra människor, kan inte tänka mig något man mer kan önska om sina barn.
Det är grått och blåsigt ute, men ändå vackert, höstkrafter. Lönnen utanför fönstret har börjat skifta färg. Jag blir alltid lite förvånad när årstiderna växlar. Det är en ny upplevelse varje gång. Förändring finns.
Utveckling? Jag tror att jag just nu är nöjd om jag inte avvecklas. Det låter nog snävt, ett pyttelitet liv, men liv överhuvudtaget är inget jag tar för givet.
Den bästa terapin kanske vore där man fick en blandning av allting, både bearbeta och konkreta metoder för att hantera svårigheter. Men man kan väl inte få allt antar jag :) För mig känns det dock viktigt att gå tillbaka och jobba mig uppåt innan jag kan ta till mig färdigheterna.
SvaraRaderaVilken underbar mnan du verkar ha som ställer upp så mycket. Var hittar man såna? :)
Kram
Håller med föregående talare. :)
SvaraRaderaKramar om
SvaraRaderatom på ord
Er kärlek och hur ni finns där för varandra verkar avundsvärd på alla sätt.
SvaraRaderaKram på er alla.
SvaraRaderaVad som än händer imorgon så har jag fått uppleva något otroligt speciellt tillsammans med Mannen, och det är verkligen avundsvärt.
Jag känner mig tillfreds jag med just nu. Det du skrev om att avvecklas är ju så bra.
SvaraRaderaAtt visst strävar vi efter att utvecklas i bra perioder, i dåliga gäller det nog mest att låta bli att avvecklas.
Så man kan nog vara lite nöjd med hur det är just nu för det kan ju liksom gå åt båda hållen, om du förstår hur jag menar.
Höstkrafter, ett sånt härligt ord.
Och du, grattis till din man, en sån gåva han är.
Kram
Tack käraste Bloggullet. Det är skönt att höra att du också kan känna dig tillfreds just nu.
SvaraRadera