tisdag 8 september 2009

SMHI

Och nu funkar stavjäveln inte längre, det börjar ju bli riktigt roligt! Ett tecken från ovan att jag inte ska stavgå? Jaja, det ordnar sig.

Ångestkoma igår kväll, är helt ok denna morgon.  Förstår mig inte på mitt mående på senare tid, vill ju gärna kunna hänga upp det på yttre faktorer så man har något att hantera, eller åtminstone förhålla sig till. Men inget speciellt har hänt eller förändrats. Det är kanske något jag bara får försöka stå ut med, som vädret.


5 kommentarer:

  1. Det är jobbigt med ångesten..

    kramar om

    SvaraRadera
  2. Ja... vad kan man annat att göra än att stå ut? :/

    Skitångest! GRRR!

    (men fortsätt stavgå, hejja, hejja!)

    SvaraRadera
  3. Ska försöka komma ut imorgon och testa stavarna, ta i trä.

    Jag har så svårt att acceptera att må dåligt utan anledning (eller iallafall utan att jag är medveten om varför). Men jag måste lära mig leva med det.

    SvaraRadera
  4. Jo det är väl så, att man behöver stå ut för att lära kroppen att den har fel. Att ångesten inte är nödvändig eftersom du inte alls är på väg att bli uppäten av ett lejon. Men känslan är ju stark och envis så det är inte det lättaste...

    SvaraRadera
  5. Måste nog gå och skriva ett till inlägg om detta - ångestältandevarning. ;)

    SvaraRadera