Men först var jag tvungen att skura golven till tonerna av Never let me down again, skumma dagstidningar och bloggar, bidra med min oändliga visdom i en rätt kass vetenskaplig survey om självskadande, fotografera orkidéerna i köksfönstret samt meka med iTunes. Det låter lite knäppt när man listar det så här. Tur att ens blogg trots att den kan verka som en navelskådande beskrivning av varje liten detalj i ens liv faktiskt oftast inte är en beskrivning av varje liten detalj i ens liv.
Får nog vänta en stund på nästa sömntåg. Ett underbart uttryck, särskilt när en av mina mest frekventa mardrömmar är att missa tåget eller hamna på fel tåg. Kanske har jag läst skyltarna fel och råkat kliva på vakentåget?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar