Cyklar

Dagen igår existerade knappt. Det mest spännande var en tur till Coop. Men sen lagade jag middag tills Mannen kom hem, paj med fetaost, lök, oliver, soltorkade tomater, och klädde om mig från jeans till svart klänning, och det blev en superromantisk kväll. En sån där när man tittar varandra i ögonen och säger 17 gånger hur mycket man älskar varandra. Det finns vissa fördelar med att hemmafrua. Jag spelade smöriga kärlekslåtar för honom ("There are nine million bicycles in Beijing...") så han grät - jag älskar det hos honom, han vågar vara sentimental. Och han verkar uppriktigt lycklig för att vi gifte oss, det känns häftigt för jag trodde kanske att det mest skulle vara jag som brydde mig, så där tjejjigt, men nej.

Ikväll blir det parmiddag. Jag ska försöka att inte ta ut för mycket elände i förskott, fast samtidigt måste jag vara realist och vara medveten om att det blir lite tufft. Känner ju inte D särskilt väl och konversationen blir på fransk-svensk-engelska.

Vill gå och lägga mig igen, ladda för ikväll, men det blir inte bra om jag sover för mycket så kanske bäst att låta bli. För mycket sömn = depression, för lite sömn = hypomani, men vad som är orsak och verkan vet jag inte... ligger för säkerhets skull runt 8 h nu. Normalsömn = normal. Saknar att vara så där riktigt uppåt. Fast bara utan de jobbiga bitarna då förstås. Jävla universum att man inte kan få det ena utan det andra.