Sorgmantel

Klarvaken sedan 04.00, minns inte när det hände sist. Lite nervös inför begravningen tror jag. Kände ju inte den döda. Min man jobbade hos henne ibland och fäste sig vid henne. Hon var inte så gammal men mycket, mycket sjuk, så gott som totalförlamad och med smärtor, så på ett sätt känns det skönt att hon får slippa lida mer, men det är ju synd om föräldrarna.

Sedan den sociala biten känns lite jobbigt, ska vara med på samlingen efteråt. Jag tror att jag är kompetent nog att säga något passande till föräldrarna, men det är inget jag går till för underhållningsvärdet. Men eftersom jag är bjuden och vill vara med för Mannens skull så får jag stå ut en stund.

 bild www.statesymbolsusa.org