onsdag 23 juni 2010

Ytlager

Något jobbigt omtumlande hände, kan inte blogga om det, men det vred om mitt hjärta.

Läste journalen. Tack och lov inget totalt fel, även om det ändå är konstigt att läsa beskrivningarna. "Uppklädd. Iögonfallande örhängen." Inte mycket att säga, det var jag ju, hade t.o.m. mina röda skor. Var lite uppåt... Visst kan jag klä upp mig ibland, fast inte när jag är inlagd, klä upp mig för vadå? Vet inte hur jag tänkte där.

Nehej, jag ska inte sluta med medicinerna. Det är en idealbild jag jagar, lite extra när jag känner mig i underläge mot psykiatrin. En rädslereaktion. Egentligen - som jag skrev för bara några dagar sedan - så är jag ju jättenöjd med att må så jämnt och bra som jag gjort den senaste tiden. T.o.m. när jag får dåliga nyheter som idag så reagerar jag men står på benen.

Så nej, ska inte slänga dosetten i soporna.

Men saknar Mannen ikväll, han jobbar.

8 kommentarer:

  1. Hoppas att det som vred om i ditt hjärta är något som du ändå kan släppa snart, eller i alla fall hantera hyfsat, vad det nu än må vara.

    Och det är nog ett bra beslut att behålla dosetten. Känner igen den där tanken...att kanske behöver jag inga mediciner längre...jag är nog frisk nu....men ack så dumt att gå på den niten. Medicinering kan ju faktiskt vara bra ibland och jag blir glad av att höra att du känner dig såpass stabil och jämn i humöret som du gör:)

    Kram på dig i mängder!

    SvaraRadera
  2. My - tack. Jag börjar återfinna jämvikten trots allt.

    Ibland kommer tanken så starkt att bara jag slutar ha kontakt med psyk så blir jag bra. Flera gånger har jag tvärslutat med alla mediciner, tror att nästan varje gång slutade det med inläggning efter några veckor. När jag skriver det ser jag själv hur korkat det är att tro att det ska funka denna gång. Kanske kan jag verkligen sluta med medicinerna någon gång, men då får det vara under kontrollerade former. Kanske får jag använda medicinerna resten av livet, men det är ju faktiskt bättre än ett liv i kaos. Säger förnuftet, känslan säger lite allt möjligt. ;)

    Kram tillbaka!

    SvaraRadera
  3. Vilket mod du har att läsa din egen journal! Jag skulle nog inte våga. "patienten kan inte sitta still på stolen", "patienten pratar hela tiden", "patienten är mycket tillbakadragen", "patienten är mycket ångestladdad", "patienten är överviktig", "patienten är underviktig", "patienten ser blek ut"
    Kräver mod att läsa. Kram!

    SvaraRadera
  4. Miriam - på mig står det alltid "vårdat yttre". Oftast är jag inte direkt uppklädd, men drar ändå på mig mascaran innan jag åker till psykakuten. Man vill ju inte se sjuk ut. Det är rätt sjukt. ;)

    SvaraRadera
  5. Hos mig har det ju stått (som jag sagt på annat ställe): "Normal klädsel. Osminkad."
    Alltså: notera att denna kvinna är osminkad. (manlig läkare)

    Undrar om det står så om män också? ;)

    SvaraRadera
  6. Det verkar vara standard med någon kommentar om utseendet, men jag har aldrig bedömts vara "normal" och inte fått några kommentarer om närvaron eller frånvaron av smink. Nej, jag tror inte männen får någon kommentar om frånvaron av smink, däremot säkert om de bär det. ;)

    En annan kommentar som har dykt upp ibland är "åldersadekvat utseende". Hur man nu ska tolka det i dagens läge med 70-åringar i tajta jeans och färgat hår...

    SvaraRadera
  7. Glad midsommar!
    Kram,
    L.

    SvaraRadera
  8. Glad midsommar själv! :)

    SvaraRadera