måndag 7 juni 2010
Strömförande
En elektrisk känsla i kroppen, jag har haft den i flera dagar, hattifnattig (Tove Janssons bilderböcker var min stapeldiet i riktigt unga år). Som när jag varvar upp fast utan kontrollförlust och eufori, står med fötterna stadigt på jorden, eller kanske "I've got this energy beneath my feet like something underground's gonna come up and carry me" (The Killers?) Tanken slingrar sig frestande inpå att om jag skippade mina piller nu då jäklar skulle det bli fyrverkerier. Håller upp en motbild av ett kalt rum på psyk. Jag har inte råd att leka oövervinnerlig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Usch nej, inte leka med just DEN elden!
SvaraRaderaKram.
Laura - nej, det var just det... Jag sitter stilla i båten, tyvärr går det väl över.
SvaraRaderaKram!
Ja... det går ju över. Njut av denna dag istället för att leka experimenterande doktor. För du vet ju bättre ändå!!!
SvaraRaderaOsynliga - Om jag ändå alltid kunde göra det som förnuftet säger... Men så är det väl att vara människa. Jag har just hjälpt Mannen att organisera sina hjärtmediciner och vill ju absolut inte att han ska slarva med dem, så det logiska är att inte slarva själv!
SvaraRaderaS - you can do it!
SvaraRaderaSnyggaste och smartaste småstadskvinnan ever.
(Tro mig, jag känner henne, på riktigt.)
Laura - nu rodnar jag och vill komma med bortförklaringar, men istället ska jag sträcka på mig och insupa de fina orden. :)
SvaraRadera