Dagen blev sådär jättelugn trots att jag faktiskt känner mig rätt energisk. Ok, jag sov nyss i soffan någon halvtimme, blev ju tidigt imorse, nu är jag pigg igen. Mannen är ledig, vi åt lunch ute och handlade lite mat, sen har vi bara häckat i soffan, ätit äppelpaj och fortsatt se på Medium. Hon har ett sånt gullegulligt familjeliv som jag kan relatera känslomässigt till just nu. Även om jag inte alltid kan se ett helt avsnitt utan att somna till, men det gäller all tv och film.
Ibland vill jag bara skratta åt kontrasterna. Är det här verkligen mitt liv? Dr B ringde, han hade fått ett meddelande från akutläkaren. När jag sa att jag mådde jättebra lät han lite fundersam. Jag sa bara att det hade varit snurrigt i helgen men det gick över. Så det blir att jag får ringa om det är något, annars har jag en telefontid i slutet av månaden. Konstigt sånt där, just nu känns det förstås som om jag aldrig mer kommer att må dåligt. Jag är trögfattad som tusan, känslomässigt trögfattad, jag är rent logiskt mycket medveten om att svackorna kommer, vet en hel del om vad som händer och hur det yttrar sig och vad jag kan behöva göra, men när det inträffar står jag ändå där som slagen av blixten.
Skit samma. Just idag mår jag bra! Imorgon får jag roa mig utan Mannen (han jobbar 24-timmarspass). Men något kan jag garanterat hitta på. Jag har egentligen inga problem med att vara ensam, det är bara att jag hellre är med Mannen om jag har ett val...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar