söndag 22 maj 2011

Myra

Känner mig lite vinglig, mentalt alltså. Först sov jag oroligt. Sedan tittade jag på Discovery channel. Universum med Morgan Freeman som presentatör. Något om gud och skapelsen och vetenskapen. Ganska tungt vinklat, men det var ju ett amerikanskt program. I början någonstans visades en myrfarm och man talade om att människorna kanske är som myror, omedvetna om att vi bor i en artificiell värld. Det kom farligt nära den ena av mina större "andliga visioner" som jag hade för sådär 14 år sedan, obehandlad, fast då såg jag myrorna i flera dimensioner. Lite senare i programmet talades om parallella universa, den andra av mina "visioner" från ännu längre tillbaka, när det kommer så där med grafik går det djupare. När jag blivit psykotisk har jag upplevt att varelser från en annan dimension försöker styra mig. Nu känner jag mig både utspejsad och otrygg. Löjligt, bara ett j-a tv-program. Önskar Mannen var hemma.

5 kommentarer:

  1. Men stackars dig då. Lost in space liksom även fast det "bara" är ett j-a tv-program, hoppas du får fotfäste igen och står stadigt och att din man snart kommer hem. Kram!

    SvaraRadera
  2. Miriam - tack! Det känns lite ruggigt ikväll, skuggor bakom ryggen fast jag har tagit Stesolid, och Mannen jobbar till imorgon bitti. Men jag fick iallafall se honom en stund, han hade glömt kvällsmedicinen så jag gick över med den i regnet. Satt där och tittade på Mästarnas mästare, lite distraktion. Sedan gick jag lite till i regnet för att köpa frukt till mig, det var bra. Nu får det banne mig bli pillersömn och en ny dag imorgon.

    Kram!

    SvaraRadera
  3. Hej gumman.
    Hade faktiskt en trevlig dag/kväll igår. Jag som hade mått dåligt en vecka för den här dagen.

    Dock är det så mycket tjaffs på området, jag är inte helt oskyldig kanske men allt uppförstoras och jag blir syndabocken för något jag inte har att göra med.
    Mådde dåligt innan nu vill jag bara fly ivåg.

    Stor kramen till dig

    SvaraRadera
  4. Känner jätteväl igen beskrivningen av programmet, undrar om det är samma som jag såg för ett par år sedan...

    I alla fall så satte det myror i huvudet på en, verkligen. Paranoia är väl bara förnamnet. Obehagligt var det, jag var rädd hur länge som helst och kände mig väldigt liten, betraktad och styrd...

    Hoppas att det gick över fort, vet ju att känslan kan sitta kvar hur länge som helst...

    Jag har svårt att formulera mig, så jag ska sluta nu.

    KRAAAM!

    SvaraRadera
  5. Puffan - tack, det har gått över nu. En del lugnande och sömntabletter och en förstående man så har det sjunkit undan.

    Men det känns lite löjligt att man inte ska palla med Discovery channel!

    Kram!

    SvaraRadera