Är så tacksam över att ha Mannen i mitt liv. <3 Tänk vad han har fått tåla, köra mig till akuten med blödande armar, ringa efter ambulanser och poliser, gå till jobbet och inte veta om jag lever när han kommer hem.
Men vi har haft mycket fint tillsammans också. Resor till nära och kära. Blommor och champagne. Promenader vid havet. Ett underbart bröllop. Klarat av dålig ekonomi och sjukdom. Zappat tillsammans i soffan. Sovrummet. Den första koppen kaffe på morgonen. Bara känslan av att finnas för varandra.
Må jag aldrig glömma att berätta för honom vad han betyder.
Mmmm, mycket att vara tacksam över och så lätt att glömma hur mycket. Han älskar dig nog väldigt högt. Så högt så det överskuggar allt du har gjort. Min man brukar tycka att det svåraste är att få komma hem och inte veta vad som möter honom. Jag försöker tänka mig in i hans situation. Men ibland mår man så dåligt så man glömmer bort hur den andra har det. Tyvärr.
SvaraRaderaATt dom står ut förstår jag inte.
SvaraRaderaAlla humörsvängningar, från kärleksfull till ragata på någon minut:)
Ångest, depressioner...
Det måste vara kärlek eller hur?
Visst är hotellet bra, dit ska jag fler gånger.
Miriam - ja tråkigt nog så ingår det i sjukdomen att man tappar perspektivet på situationen. Man får göra så gott man kan med att förklara efteråt. Och lära sig att låta den andre hjälpa en, att man kämpar tillsammans.
SvaraRaderaKram!
Carola - vi måste ha några goda sidor också. ;)
SvaraRaderaKram!
Jag är glad att du har hittat kärleken. Inte bara för att du får ta emot kärlek, utan också ge. Ja, det låter fånigt, men jag tror att människor behöver älska, behöver få ge och inte bara ta emot.
SvaraRaderaKram!
Charlyene - jag tror du har rätt! Det måste finnas en balans i ett förhållande där båda bidrar. Och jag känner mig så mycket bättre när han säger att jag gör honom lycklig.
SvaraRaderaKram!
ojojoj, hoppas att allt är bättre med dig nu.
SvaraRaderaJa, var glad att du har honom, jag är så himla glad att jag har min karl, som alltid finns där för mig, jag hoppas bara att jag verkligen visar det tillräckligt för honom.
PrinsessanCarro - jo, bara jag tar min medicin så funkar det bättre nu.
SvaraRaderaSå härligt att du också har någon speciell i ditt liv!
Kram!
Åh vad fint med sån stark och bestående kärlek. Blev lite tårögd.
SvaraRaderaHoppas jag också får uppleva det någondag.
Kram!
paperclip - det hoppas jag också, jag önskar alla det. Det tog mig några försök att komma hit, och vi möttes på ett sånt osannolikt sätt att det känns som att ha vunnit på lotto. Men nu har det hållit i 12 år. :)
SvaraRaderaKram!
Sv: Ja, det är nog så att känslor är bra, men jag behöver verkligen lära mig leva med dem. Det kommer väl med tiden hoppas jag. Allt går ju inte över en natt som sagt var...men visst hade det varit bra :)
SvaraRaderaVad härligt att läsa detta inlägget förresten. Det är nog så att trots allt jobbigt som psykiska sjukdomar för med sig, så måste vi ändå ha något väldigt bra som överväger allt det dåliga och svåra. Krama om mannen din, länge och hårt ikväll :)