tisdag 9 november 2010

Sport-bh

Håhåjaja. Medicinerna stannar, i alla fall några veckor tills jag har tänkt, känt, upplevt.

Imorgon har jag tänkt gå på jympa. Minst ett år sen sist? Två? Tappad sug i samband med viktuppgången. Jag är fortfarande stl elefant men lite flås kan jag väl iallafall skaffa mig. Kommer fantastiskt nog fortfarande i de största av mina träningskläder utom bh:n, som jag fick köpa en ny idag. Så nu när jag har investerat 400 kr är jag helt enkelt tvungen att gå dit imorgon. Ska komma ihåg att om jag kör slut på mig så har jag lov att gå innan passet är slut, jag är trots allt totalt otränad och ska inte skrämma livet ur mig själv. Tyvärr tycker jag att det är urtrist att gymma, det är ju flexibelt och bra annars, men jag behöver en lekledare för att pressa mig lite, jympan funkar bättre. Och det där med att räkna repetitioner är jag urkass på (hur svårt kan det vara? tydligen jättesvårt...)

Mår bra, trots telefonsamtal med sörjande kompis, Lasermannen II, annalkande vinter och lite ebb i kassan (jag har ett sparkonto så det är inte synd om mig på riktigt), nä förresten jag kollade på telefonbanken och jag hade mer kvar än jag trodde, så stryk det. Har sovit tillbaka mina krafter efter helgens liv och rörelse, fast nu känner jag ett behov av att ta det lugnt ett tag. Vara ännu mer självisk än vanligt.

8 kommentarer:

  1. Själviskhet låter så negativt. Vi behöver ju alla tänka på oss själva ibland, på vad vi behöver. Det är ett utmärkt & nödvändigt försvar, så länge det inte går överstyr. & behöver du skydda dig från omvärlden en stund och vara själv är det inget fel i det.
    Kram!

    SvaraRadera
  2. heja dig som ska jympa! :)
    jag avskyr allt som innebär att man svettas men jag trivdes väldigt bra med simmning och vattengympa (av ovanstående skäl).
    Jobbigare än man kan tro dessutom, brukade få träningsvärk i fingrarna tom haha.
    Och man känner sig väldigt duktig och sund när man väl tagit sig i kragen och gjort något sånt.
    Hoppas det blir kul!

    SvaraRadera
  3. Charlyene - tack, jag kan låta lite överdrivet självkritisk tror jag, men jag har blivit så mycket bättre på senare år att tänka på mig själv också. Så nu tar jag det lugnt.

    Kram!

    SvaraRadera
  4. Det är nog ett klokt beslut att låta medicinerna stanna ett tag. Ibland kan man få infall som inte riktigt är så bra alltid, för mig är det så i alla fall. Fundera, tänk och känn, sedan kanske....

    Svar: Ja, det känns skönt att vi gjort upp en "överlevnadsplan". Vill ju klara mig hemma såklart, så gott det går.

    Godnatt på dig!

    SvaraRadera
  5. paperclip - enda vattenjympan jag har sett här är kl 21 måndagar - nej, det går bara inte. Vi har två simklubbar i vår lilla simhall som konkurrerar om tider. Och så är jag lite blyg för att gå dit med alla mina ärr, en ytlig och pratsam bekant till min man är badvakt. Så det får bli jympa på torra land. Men jag kommer garanterat känna mig duktig om jag får in vanan igen. :)

    SvaraRadera
  6. My - jo, man kan inte alltid handla på impuls.

    Godnatt själv!

    SvaraRadera
  7. Ja det förstås. Jag bor ju i en förort till stockholm som är rätt så stor så vi har vattengympa flera gånger i veckan på rätt generösa tider. lyx ;)
    Det är bara pensionärer och gravida som brukar gå så jag vågar mig på att visa lite ärrad hud (har inget problem med främlingar som tittar men vill inte gärna att nån jag känner eller är bekant till familjen ska se).
    Så jag förstår att då låter bli!

    SvaraRadera
  8. Jag känner ungefär likadant, främlingars blickar skiter jag i, de allra närmaste vet ju, men de ytligare bekanta däremellan vill jag helst behålla det privat inför. På vanliga jympan vågar jag dock numera ha kortärmat, de enda bekanta jag brukar träffa på där är en eller annan psyksköterska och de är ju rätt väl underrättade om mina ovanor redan... ;)

    SvaraRadera