Ibland tror jag att jag aldrig hade stått ut utan liknande doser av bitterhet när det var som värst.
you paint a lovely picture
but reality intrudes
with a message to you
and it's real bad news
(Real bad news)
nothing fuels a good flirtation
like need and anger and desperation
(The moth)
all the perfect drugs
and superheroes
wouldn't be enough
to bring me up to zero
(Humpty Dumpty)
måndag 15 november 2010
Malört
Fastnade i minnenas arkiv d.v.s. gamla låtar. Ett album som hängt med mig en stor del av min tid som psykfall är Aimee Manns Lost in space. Det passar så utmärkt väl att gömma sig med under Region Skånes gula filt när man är inlagd och dels hopplös, dels hatisk mot en käck omgivning som vill få en att tänka positivt. Albumet består av trallvänliga små låtar om helt störda människor med störda relationer.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bitterhet är ett viktigt inslag i livet. Inte varje dag eller i varje situation, men ibland. Som försvar mot en klämkäck värld. Läste för ett bra tag sedan hur människor mår dåligt och försöker använda sig av positiva affirmationer mår ännu sämre. Avståndet mellan det som sägs och hur världen upplevs blir väl för stort och därmed falskt antar jag.
SvaraRaderaKram!
Charlyene - det är nog precis det där med avstånd. När allt är svart och någon insisterar på att det är bara jag som inte försöker se solen, då känner jag mig liten, liten och nedtryckt. Vill att någon ska göra mig sällskap en stund i mörkret och förstå. Vill stå upp för min rätt att känna den smärta jag känner utan att bli bortviftad. Sedan, så småningom, kan jag stiga upp mot ljuset igen, i min takt.
SvaraRaderaKram!
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRadera