Ljus

Gick upp tidigt för att väcka Mannen. En våg av tacksamhet sköljer över mig. Allt jag har, tryggheten, värmen, materiellt och framför allt immateriellt. Allt som kan försvinna på ett ögonblick, jag får aldrig glömma att uppskatta det.

Borde nog gå och lägga mig igen en stund. Bara det, jag har utrymme för att vila när jag behöver istället för att tvinga mig på benen, med allt det innebär av kraschrisk. Jag är lyckligt lottad som inte drivs mot katastrofen, det hade kunnat vara så annorlunda. Det finns inga garantier för någonting, men just idag, just nu...