onsdag 16 maj 2012

Impulsgenombrott

Att det ska vara så svårt det där med att ta det lugnt. Det känns som ett tvång att "ta igen förlorad tid". Deltog just i en gruppchatt på fb och sprutade ur mig kommentarer om saker jag inte ens kan. Den där driften att kommunicera, vad som helst, när som helst, hur som helst - det går för långt ibland.

Jag har redan planerat in en heldag med en kompis på fredag. Nåja, det ska väl gå bra, hon är lätt att umgås med, många skratt. En bit att resa förstås. Tankar om att höra av mig till tre andra för att ses nästa vecka. Fan också. Jag vet att det inte är läge. Inte en massa intryck. Inte en massa folk i mitt huvud.

Det verkar uppenbart att vissa impulser måste man styra upp. Supasvullaskära, inte bra. Inte stanna uppe hela nätterna heller. Men långsamt förstår jag mer och mer att jag inte heller kan gå på min sällskapslängtan. Att den slår över och blir destruktiv ibland. Bara av den där lilla chatten och det italienska mailet gick stressnivån i taket. Driften tar över, jag kan inte hålla käften. Måste svara på allt, måste vara tillgänglig.

Varför? För att bli omtyckt? Ja. Och även någon sorts pliktkänsla... att det är min uppgift att göra andra nöjda, att en stor del av mitt människovärde ligger däri. Sedan krocken med min egocentrism som också är rätt stor. Det skaver alltid vilka skor jag än sätter på mig.

19 kommentarer:

  1. för mig är det ett jävla ork att hålla på att träffa människor. och de är få de som fyller mig med energi. de flesta dränerar. på så sätt är ensamtiden bäst. åtminstone inget utflöde.
    jag behöver vara i fred med mina sjukdomar.
    kram ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Överdrift i samhällets tro att alla ska vara så förbaskat utåtriktade. Rätt många människor behöver ensamhet för att ladda batterierna.

      Kram ♥

      Radera
  2. Det är svårt att begränsa sig till "lagom är bäst" och ibland vore det ju ganska gött att vara lagom, tycker jag :/
    Hoppas att du bromsar lite och att du får en fin träff med vännen på fredag. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svårt att hitta ett riktigt mått på vad som är "lagom". I vems ögon? Inte ens om jag känner efter vet jag säkert, det varierar ju från dag till dag, en himla massa improviserande måste det bli och det gillar jag inte riktigt.

      Men det blir nog bra idag.
      Kram!

      Radera
  3. Ja oavsett hur bra man vet att man är så är det alltid roligt att höra det från andra, det stärker en ytterligare =)
    Hoppas du får en härlig heldag med kompisen, det är du väl värd =)
    Kramkram

    SvaraRadera
  4. Vissa delar du skriver om handlar om mig. Svara på allt. Vara anträffbar även om det inte är IRL. Svårt att hitta rätt balans vad gäller den där tillgängligheten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillar modern teknik men den finns definitivt där, teknostressen. Förr fanns den heliga regeln att aldrig ringa någon efter nio på kvällen. Nu kan mobilen pipa när som helst. Mailen seglar in efter midnatt och jag kan inte låta bli att titta Stänga av mobilen fixar jag inte. Kan ju missa något viktigt, t.ex. om det händer barnen något...

      Men jag jobbar på det.

      Radera
  5. är det jag som skrivit detta för någon vecka sedan fast med andra ord jag inte riktigt använder?!
    skämt åt sido.
    känner igen mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tur att det finns gott om ord! ;)

      Jag hoppas du hittar ett förhållningssätt som gör det mindre stressigt.

      Radera
    2. nja inte riktigt mer än isolation och svälja theralen på klockslag haha. vågar inte vara bland människor när jag är för uppvarvad och får för mig att säga sanningar som inte är sanningar till människor och tror mig att jag kan precis allt :S
      slutar alltid i mindre kaos (ivf i min skalle).

      Radera
  6. Ojojoj. En till som känner igen sig i det du skriver!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag borde ta en nätfri vecka. Borde. Vill inte. Usch så svårt.

      Trist att du känner igen dig, hoppas vi lär oss hantera det bättre.

      Radera
  7. Inte lätt. Men hoppas att du nu får en fin dag med din kompis.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Vi brukar ha det roligt så det känns ändå rätt bra.

      Radera
  8. Jag blir stressad utav att vara tillgänglig.
    Jävla smarttelefoner tänker jag ganska ofta. Kan inte låta bli att titta på den stup i kvarten. Sätter den iaf på ljudlös på natten så man kan sova.
    Hoppas du får en bra dag tillsammans med din vän.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har en sån där grej att jag inte vill stänga av telefonen ifall det skulle hända något med ungarna...

      Tack, hade en bra dag.
      Kram!

      Radera
  9. Det är svårt att inte lägga ribban för högt eh....!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å ena sidan ska man inte stressa, å andra sidan ska man aktivera sig. Det där "lagom" är suddigt som ett dimmoln för mig.

      Radera