måndag 28 maj 2012

Osötat

Hälsade på någon igår och nu river och sliter det i mig. I den här takten kommer jag att bli eremit. Ser ändå mycket fram emot Gbg trots att jag vet hur dyrt det blir, psykiskt.

Åt bulle och kakor igår när jag var bortbjuden, det var måttligt gott, åt mest för att jag var hungrig. Konstigt att ens smak kan ändras så. Utan att jag blivit mer dygdig på något sätt, bara kemikaliskt omdanad. Viljestyrka, vad är det?

18 kommentarer:

  1. Jamen fika gott hursomhelst....eller åtminstone mättande. Jag käkade kakor till lunch igår.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag brukade älska fikabröd men nu känns det sådär, antagligen för att en medicin jag tar minskar på suget. Åt mest för att vara artig. Lustigt att man ska äta för att vara artig...

      Radera
  2. Jag umgicks med någon häromdagen som sög enormt med energi... insåg jag efteråt. Måste tänka till där.

    Smaken KAN ändras men enligt läkarna är det luktsinnet som förändrats när nåt smakar annorlunda

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja nog finns det energitjuvar som det tar en tid att upptäcka. Och då kan jag tänka: kanske jag är likadan?

      Intressant. Det är kanske inte så mycket smaken som har förändrats som suget efter sött. Gissningsvis för att medicinen jag tar påverkar belöningssystemet i hjärnan. Den kan också användas för att hjälpa folk sluta röka. Plus att den då är antidepressiv. Kinderegg. Synd att inte alla tål den.

      Radera
  3. Det är väl iofs inte så farligt att vara eremit ett tag. Så länge det inte varar för länge.

    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har rätt. Fast jag känner mig lite uttråkad när jag inte har sällskap. Uttråkad - utschasad. Tja, det kanske är bättre med uttråkad ändå.

      Kram!

      Radera
  4. Kanske bättre att vara eremit än att vara ett vrak. Ändå...
    Kram på dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, vid det här laget borde jag verkligen veta bättre än att köra slut på mig.

      Kram!

      Radera
  5. Lagomt är bäst. Men lite svårt att veta när det är det. Både på gott och ont att inte känna smaken på fikabröd. Jag önskade att jag ibland tyckte det var äckligt. Men hittils har det inte hänt. Nej förresten. Det vill jag inte. Jag vill äta kakor för det är sååå gott. Tycker synd om dig som inte känner det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där med fikabröd kommer säkert tillbaka. Räcker med att jag byter medicinen till en viss annan så kommer jag äta hela prinsesstårtan själv. ;)

      Jag har inte riktigt kommit underfund med om lagom måste vara småtråkigt.

      Radera
  6. Svårt att fika lagom. Först börjar man med en bulle och så är det kört..

    Jag har förresten blivit utkastad från min blogg...försöker "fixa det".

    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har oftast inte så svårt att hejda mig efter en bulle (tack och lov) utom när jag äter fettomediciner som Zyprexa, då finns det ingen hejd.

      Kram!

      Radera
  7. Nu har bloggen"fixat sig"?????

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lustigt. Men det var ju skönt!

      Radera
  8. huh jag kämpar med mitt sug och hunger känslor.
    Har fått medicin och det hjälper lite, värst på kvällen när man bara sitter där.
    Tar en imovane istället och sover:)

    Stor kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ibland väljer man att bara sova bort från alltihop. Usch så jobbigt det är när man är hungrig och bara inte kan få stopp på det.

      Kram!

      Radera
  9. Lämnar ett litet avtryck och en kram bara. KRAM!

    SvaraRadera