lördag 17 april 2010

Slutsträcka?

Är hemma på permis, ska sova hemma i natt - skönt! På måndag morgon ska jag ta litiumprov, det är allt jag vet om framtida planering just nu. Tänker förstås att just nu i detta ögonblick när det är lugnt så borde allt vara över, men så har jag ju tänkt några gånger redan under den här psykrundan, ett visst mått av bitter resignation börjar smyga sig in. Men va fan, jag lever iallafall, det kunde varit värre.

3 kommentarer:

  1. Det är skrämmande när det svänger väldigt fort. Jag får hoppas att det blir stabilare i framtiden. Du förtjänar lugn och ro efter den här resan...
    Kram!

    SvaraRadera
  2. Charlyene - tack! Det är på sätt och vis lite skrämmande när det man längtar mest efter är att ha tråkigt... Men jag har verkligen haft nog av action nu.
    Kram!

    SvaraRadera
  3. Ja självklart ska jag ge henne en chans, annars hade jag sagt ifrån mig denna möjligheten för länge sedan. Jag står inte i kö så här länge för att sedan bara tacka nej =)
    Som jag skrev så har jag hört mycket gott om denna psykolog. Sen jag slutade hos A så har jag också utvecklats väldigt mycket så jag kan nog ta till mig terapin på ett annat sätt, fast det beror ju på hur terapeuten är också. Menar att det är ju svårt att ta till sig terapi när man har en sån som A =) Inte konstigt att jag har utvecklats nu när jag inte haft henne, jag blev liksom låst i något när jag hade henne.
    Hoppas att natten har gått bra!
    Många kramar

    SvaraRadera