torsdag 22 april 2010

Drömtid

Surret från ventilationen. Nattpersonalens tidningsläsande. Bättre än drömmarna. Hade en butik i USA med fruktansvärt fula stora minnessaker. Till någon som just förlorat sin fru kunde man köpa en staty av en man som stirrade in i en tom vägg. Sedan dök miss Korea upp, hon hade bantat 40 kg. Är det konstigt att jag hellre är vaken, trots allt vad det innebär av medvetande om depressiva tankar och känslor. Jag känner mig lite mindre hetsig nu, mer ledsen. Vill inte ta benso men övertalas om och om igen. Nej, jag har ingen bättre plan. Nej, jag tror inte att medicinen ska hjälpa snart. Vill kasta saker, men det är jag ju för snäll för. Jag åker hem på permis då och då, det känns lika konstigt ändå. Lost in space.

6 kommentarer:

  1. Jag fortsätter tjata för det är ju så viktigt att du inte glömmer: Du har gjort det här förut och klarat dig igenom det. När livet känns bra för dig så känns det ofta riktigt jäkla bra också, eller hur? Nu befinner du dig i en dal, men om du fortsätter gå så kommer du upp på ett berg igen med utsikt och mening.

    Har du spotify? Vill skicka dig nån låt.

    Stor kram till dig fina du.

    SvaraRadera
  2. Kramar om länge.

    Hoppas du mår bättre snart.

    SvaraRadera
  3. Åh. Att eländet inte vill ge sig! Många varma kramar.

    SvaraRadera
  4. Rebecca - tack, tyvärr är jag lite immun mot just det resonemanget just nu, har fått en överdos. ;) Men tack ändå för välmeningen.

    Jo, jag har spotify, skicka gärna låtar! Fast jag kan bara lyssna när jag är hemma, som i natt och då och då.

    Stor kram!

    SvaraRadera
  5. LaLuna - tack snälla gulliga du. Jag hoppas också att det vänder.

    Kram!

    SvaraRadera
  6. Laura - uppskattar dina kramar varmt!

    SvaraRadera