Kortversionen

Har saknat inspiration att skriva på ett tag, har mest varit upptagen med att ta mig igenom dagarna.

Fredag var det frissan, inte i den här staden utan en annan plats ca 45 minuter bort. Förut har jag fått skjuts av en kompis som ändå skulle dit, men denna gång skulle jag åka bussen själv. Ja, åka buss klarar jag, däremot hade jag inte riktigt koll på hur långt det var att gå från stationen dit jag anlände (nästan en halvtimme). Så jag kom fram med andan i halsen och lite irritation under fötterna. Kunde dock sätta mig ner i en stol och pusta ut, och bli omhändertagen. Det slutade med att jag blev fortsatt blond men med ljusbruna partier. Min frisör jobbar gärna med färg och det tycker jag är roligt.

Vad som däremot inte blev så roligt var promenaden tillbaka. Det var kolmörkt, jag fick mer och mer ont under fötterna och efter 15-20 minuter insåg jag att jag gått vilse. Mitt lokalsinne lämnar en del övrigt att önska. Jag halade fram Maps men fick den inte att helt stämma ihop med verkligheten. Det blev till att gå/stappla tillbaka och försöka med ett nytt håll. Lyckades placera mig på en busshållplats med tre minuters marginal (bussen går bara en gång i timmen).

Hemma slet jag av mig skor och strumpor och kunde konstatera att jag hade drygt femkronestora skinnflådda fläckar i hålfoten, hur det nu gick till. Efter tre dagar gör de fortfarande rätt ont, även fast de är omplåstrade, och jag går på tårna som en trana. Lesson learned: bekväma skor går före snygga.

På lördagen var det dop, en kompis lilla tjej, fint och inte alltför uppstyltat. Även om jag förstås blev väldigt trött efteråt. Söndagen var det födelsedagsfirande för en av Mannens söner, men det blev tack och lov inte så långvarigt för Mannen skulle iväg och jobba. Idag har jag träffat Syster C. Det känns enormt skönt att inte ha något inplanerat de närmaste par dagarna, mitt huvud känns överfullt.