Zyprexan saktar verkligen ner mig, det blir inte fart på mig igen förrän framåt eftermiddagen när den börjar gå ur kroppen, antar jag. Men lite spring i benen har jag kvar. Kunde inte lägga gardinprojektet åt sidan utan köpte en mörkläggningsgardin som jag tänkt ha istället för rullgardin, eftersom ex-rullgardinen mörbultades svårt av vind och väder då jag envisas med att alltid ha fönstret på glänt. Sedan har jag ett par tunnare gardiner framför. Kanske bakvänt, men jag gillar det. Normalt skulle jag ha låtit den betydligt längre (och betydligt mer tekniske) Mannen sköta själva upphängningen, men han jobbar och jag kunde inte vänta, så balanserandes på en sängkant har jag fått upp dubbla gardiner.
Ja, och sedan åt vi lunch på strandrestaurangen. Jag gick dit, drygt en timme hemifrån, skönt med en promenad.
Nej fy f-n, hjärnan är rätt stekt. Lika bra att jag siktar mot sängen.
Sov gott ♥
SvaraRaderaTack! :)
RaderaHur många mg Zyprexa tar du? (Om jag får vara nyfiken och fråga...)
SvaraRaderaHoppas att du fick sova gott!
Kram!
5 mg. Plus just nu 50 mg Nozinan, 10 mg Nitrazepam, 5-10 mg Stesolid v.b. (det blir inte varje dag) samt grundmedicineringen 30 mg Abilify, 200 mg lamotrigin och litium 0,6. Det konstiga är väl inte att en sover utan att en överhuvudtaget orkar öppna ögonen. Zyprexan är bara tänkt att vara tillfällig tills jag kommit ur uppåtperioden och det känns idag som att jag har det...
RaderaKram!
Inrednings effektivitet låter inte väntas på sig :)
SvaraRaderaÄr likadan. Antingen ska det ske direkt eller så blir det liggande i jag vet inte hur många dagar, veckor, månader, år, hahah.
Strandrestaurangen, åh vilket underbart ställe för lunch.
Kram
Jag blir alldeles fixerad. *Måste* plötsligt rensa lådor jag inte rört på tio år (och som inte visade sig innehålla något särskilt viktigt) samt flytta om saker så att jag inte hittar dem nu. Håhåjaja. Normalt sett bryr jag mig inte särskilt mycket om inredning, det är närmast ett bombsäkert tecken på att jag är för uppåt.
RaderaVår strandrestaurang ligger bokstavligen på stranden, kanske tio meter från vattnet. Vi gifte oss där så det är lite speciellt för oss. :)
Kram!
Ha! Jag känner igen det där tvånget att göra färdigt saker! På det där maniska viset. Ja. Det kunde varit värre.
SvaraRaderaKram.
Ja, den här gången blev det ändå ett rätt bra resultat. Men nu känner jag hur jag dräneras på energi, lite trist, även fast jag inte hade orkat springa mer.
RaderaKram!