lördag 14 mars 2009

Returstation

Så skumt det känns att resa i tiden... Kan inte sluta läsa gamla bloggen.

En sak känns extra knepig: så mycket energi jag lagt under åren på att analysera och försöka hantera mitt självskadebeteende. Och sen gick jag bara och medicinerade bort det. Vilket antiklimax.

Misstänker att min andra ECT slutet av 2006 störde minnet mer än jag varit medveten om. Rätt mycket som hände 2005-2006 hade jag tappat bort. Bl.a. fanns en detaljerad beskrivning av hjärnoperationen jag gjorde januari 2006, ganska kul att läsa nu. Jag funderade häromdagen, pga av ett samtal på jobbet, på hur det känns att ha en kateter, men oops det har jag visst redan upplevt.

En del problem är samma nu som för 6 år sen, som vad jag ska bli när jag blir stor. En aning mer självsäker är jag ändå, och livet är inte alls så smärtsamt.

3 kommentarer:

  1. *tassar omkring*

    SvaraRadera
  2. Skönt att du känner dig självsäkrare. Att läsa gamla papper hatar jag, jag orkar inte läsa omdömmen om mig själv som jag anser inte stämmer och inte kunna göra något åt det.
    Jag är nog känslig för negativ kritik.
    Är du så duktig på engelska? Jag är trots min utbildning usel på engelska.
    Kramisar

    SvaraRadera
  3. Kimmi - tassande är välkommet :)

    Bloggullet - nu tittade jag mest på sånt jag skrivit själv i den gamla bloggen... hämtade ut journalen för ett år sen och då läste jag igenom den, nu använder jag den bara om jag vill kolla något. Håller med om att det inte är så kul att läsa omdömen om en själv, särskilt när man varit i känsliga situationer... men jag är lite sån att jag tycker det är ännu jobbigare att inte veta alls vad som står.

    Jo, jag är rätt bra på engelska tror jag. Har inte pluggat det på högre nivå, bara använt det mycket. En gång frågade en amerikan om vi pratar engelska i Sverige, hon fattade inte att det var ett främmande språk för mig. :)

    Kram på er!

    SvaraRadera