lördag 16 mars 2013

Semesterkänsla

Somnade ifrån En oväntad vänskap igår, lite mör efter en utflykt till större staden och ett par glas bubbelvin. Kunde gå i affärer utan att impulsköpa, när jag är "normal" köper jag bara sånt jag verkligen vill ha, det gör jag i och för sig också bara när jag är mer uppe i varv, med skillnaden att då vill jag ha precis allting. ;) Det jag legitimt är ute efter nu är en bh eller två, mina hudfärgade börjar sitta för löst undertill men jag behöver fortfarande E-kupor så utbudet är begränsat. (Jag vet, jag vet - i-landsproblem!)

Tänker... undrar hur länge lugnet ska bestå. Jag är så van vid mer eller mindre kaos i känslorna, ibland synligt, ibland bara synligt för mig själv. Självklart har där funnits mer balanserade perioder, men kaoset står bakom hörnet och lurar. Visst borde jag bara vara glad så länge friden varar, men det är grymt svårt att låta bli att känna efter och vara på sin vakt mot tecken på att nu går allt åt helvete igen (särskilt när man uppmuntras av vården att vara på sin vakt mot tidiga tecken på att nu går allt åt helvete igen).

Men jo - jag känner mig ändå tryggare än på mycket länge. Min inre lönnmördare sover, och det finns begränsat med yttre problem. Att det kommer att vara är osannolikt, men kanske får jag en rejäl paus.


4 kommentarer:

  1. Hoppas, hoppas, hoppas verkligen att du får en längre tids normalt varande. Trots att man som du skriver ändå ständigt har huvudet fullt av funderingar över sjukdomens anfall av maniska eller depressiva perioder. Ha, det är inte en lugn stund och tänk hur svårt det är att förklara för de i sin omgivning. De ser liksom bara av och på lägen och tror att normalläget är problembefriat. Usch, ibland får jag bittra tankar om det hela, suck. Är själv inne i en ostabilperiod som pendlar mellan normal, låg och hög. Vet inte riktigt åt vilket håll det ska löpa. Ha en fin helg, kram Milla

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så jobbigt att du pendlar så där, till slut vet man knappt vad man heter. Nej, sjukdomen försvinner inte även om man är normal för stunden, alltid är det något att tänka på, mediciner som ska tas (för min del), stressituationer som ska undvikas eller noga hanteras för att inte provocera fram ett skov. Mitt i alltihop ska man komma fram till vem man egentligen är, haha.

      Ha en fin helg själv,
      kram!

      Radera
  2. Jag hoppas också att du får bli kvar i normalläge nu, hinna tänka på annat än röriga perioder och få en paus. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, det känns åtminstone hyfsat stabilt, sedan hur länge det varar vete tusan, men kanske kanske medicinändringarna funkar och min personliga kamp med mig själv ger resultat.

      Kram!

      Radera