Någon sorts nöjdhet i kroppen idag. P g a skrivande annorstädes har jag fått tänka lite på de gånger man har varit inlagd (jag har tappat räkningen men säkert minst 15). Det känns otroligt skönt att kunna föreställa sig en framtid där jag inte behöver vara innanför de väggarna igen. Om det blir så eller inte har jag inga som helst garantier för, jag kommer ju aldrig helt kunna slappna av, men bara att kunna tänka i de banorna är enormt.
Det är två psykpersonal på körsången, man stöter ju på folk därifrån allt som oftast i den här lilla stan. Inga jag känner närmare dock.
Om någon månad bör jag få en läkarbesökstid. Ser lite fram emot att kunna gå dit och konstatera att jag inte behövt söka akut alls sedan sist vi sågs, ett halvår sedan. Även om han redan vet det, han är slutenavdelningens läkare. Men lite stolthet. Kan själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar