torsdag 5 september 2013

Mosig

Blä, blä, hemskt mycket blä. Sovit 13 timmar och har vid halv fem på eftermiddagen fortfarande inte riktigt vaknat. Kroppen känns som bly och jag har svårt att tänka. Men så blir det.

4 kommentarer:

  1. Man önskar man kunde får rutiner..... Ibland tänker jag att va STARKA vi är som är psykiskt sjuka...... annars kan vi ju betraktas som rätt ömkliga i vissa kretsar....... men FY FABIAN vad vi måste utstå och kämpa med vareviga dag kanske......hur lite vi kan ta något för givet. Hur mycket vi måste parera hela tiden för måendet...... I morgon är en annan dag och förhoppningsvis bättre. kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man kan verkligen inte ta något för givet.
      Tack och kram!

      Radera
  2. Efter ett lugnt halvår kommer så spökena så smått ifatt mig.
    Vet inte om jag ska rida ut stormen eller kämpa emot.
    Men. Jag känner så väl igen det du skriver.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan vara lite svårt att hitta det där ultimata förhållningssättet. Ibland får man treva sig fram och lära sig utefter vägen. Hoppas det snart lugnar ner sig för dig igen.

      Radera