torsdag 12 september 2013

Drömläge

Vaknade av att jag frös, mitt tunna sommartäcke räcker inte längre till. Dags för tjockare fluff.

Lustigt, en av mina mediciner verkar göra så att jag sällan minns mina drömmar. När Mannen vaknade hade han händerna fulla med att rädda gisslan ur flera olika byggnader. Jag tycker det är skönt att slippa sånt. Har inte ens drömt att jag missat tåget på väldigt länge.

Känner mig milt piggare idag, inte överkörd av det där tåget jag inte missade. En viss startsträcka har jag kvar i kroppen, efter två timmar har jag inte hunnit mycket längre än till kaffet. Hör äldreminister Maria Larsson papegojrepetera att bemanningen på våra äldreboenden är bäst i världen. Jaha, så bara för att det är riktigt illa på många andra ställen så ska vi inte förbättra här? Vill inte bli 95, men med alla mina giftiga mediciner så lär jag väl inte bli det heller.

Nu är det en vecka sedan mitt senaste energiryck lade sig, så det här stället börjar bli i behov av en uppfräschning. Trots att jag som sagt känner mig piggare så är lusten för husliga bestyr noll, men jag blir allt tvungen att göra åtminstone en liten insats. Marsch pannkaka!

10 kommentarer:

  1. Har du någonsin läst någon studie om långtidseffekterna av tex lithium eller neuroleptika? Får att se vad som händer med människor som äter det år ut och år in? Det har inte jag. Har jag inte tittat tillräckligt noga, har det inte gjorts och om det har gjorts vill en egentligen verkligen veta vad som sker?

    Hoppas att du får en helt okej dag. :)
    Kram!

    SvaraRadera
  2. Litium är väl till viss del studerat, där är det i första hand njurar och sköldkörtel som tar stryk. Dock använde man betydligt högre doser förr än idag, och håller bättre koll nu med prover. Å andra sidan typ halveras självmordsrisken jämfört med en obehandlad person. (Dessutom ökar litium livslängden hos rundmaskar med nästan 50% ;)) Ny neuroleptika är en ren chansning, patentet på Abilify har ju inte ens gått ut. Orkar inte googla så mycket just nu, ska diska, men såg en svensk studie som anger att bipolära kvinnor lever 9 år kortare än genomsnittet, vissa mediciner minskade risken, vissa ökade den jämfört med litium, ingen behandling alls ökade riskerna med 60%.
    http://www.medpagetoday.com/Psychiatry/BipolarDisorder/40524
    Vet inte hur mycket man kan dra ut av den och orkar inte tyda en massa statistik, så jag sväljer mina piller och ser glad ut idag.

    Tack detsamma!
    Kram!

    SvaraRadera
  3. Gör som du. Sväljer mina piller. Blundar och håller för öronen.
    Skål!

    SvaraRadera
  4. Så även du har ett litet energi ryck, skönt att läsa.
    Men bara för att man har det behöver man ju egentligen inte göra nåt. Bara känslan av energi gör mig gladare.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller helt med dig att det är väldigt skönt när man känner att man har lite energi i kroppen.

      Kram!

      Radera
  5. Vilken sömnmedicin är det som gör att du inte minns det du drömmer? Lite nyfiken bara då jag själv upplever det av nozinan, men endast den. Övriga (förutsatt att jag sover utav dem) ger livligare drömmar och det är riktigt jobbigt. Man vill ju inte vakna och känna sig utpumpad. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tar faktiskt bara Nozinan vid enstaka tillfällen då jag är uppvarvad och beordras att tagga ner, eventuellt förstärkt med en Nitrazapam. I övrigt sover jag utan sömnmediciner (och nu känner jag mig som ett ufo ;)) Det är Abilify som jag är rätt säker på påverkar mitt drömliv, jag har varit av och på den medicinen så många gånger att jag ser ett mönster. I början av året hade jag även en liten dos (75 mg) Seroquel och då kom drömmarna tillbaka, för att åter försvinna när jag satte ut den. Jag tror inte att jag helt slutat drömma, då skulle jag väl vara ännu mer koko än jag är, men även om jag vaknar mitt i så försvinner drömmen liksom ur mitt medvetande väldigt snabbt. Och jag klagar inte! Oftast är mina drömmar inte direkt mardrömmar, men väldigt frustrerande, så jag tar glatt lite minnesförlust på detta område.

      Radera
    2. Sorry, ser ju nu att jag läst slarvigt, du skrev ju medicin inte specifikt sömnmedicin. :)
      Abilify har jag aldrig klarat av i längre perioder (blir helt stissig)för att veta hur den påverkar drömlivet för egen del. Sov visserligen urkasst under den perioden jag hade den så lite svårt att drömma om man är vaken. :)
      Ja, nog drömmer du, det brukar man ju göra även fast man inte minns, medicinerad eller ej.
      Håller helt med, känns bara skönt att få sova ut och inte medverka i en spelfilm natten lång, iaf inte så att man minns det. :)

      Radera
    3. Många sover visst dåligt på Abilify, det gjorde jag också precis i början. Och på lägre doser kan jag bli lite svajig, det är som en annan medicin nu när jag tar 30 mg. Nä, jag sörjer inte drömmarna. Fast jag minns vid något tillfälle när jag inte stod på Abilify och var rätt speedad, då vaknade jag mitt i natten av att jag skrattade högt för jag tyckte det var så superhäftigt med alla bilder i skallen. Suck.

      Radera