Om

Jag sov 10-11 timmar. Det jämnar ut mig, onekligen. Men det är mindre oro över utslätning idag. Jag får acceptera, vara nöjd med att självmordstankarna blir färre och färre. Ibland kommer det skarpa dippar, men de är kortvarigare än förr. Lite spänning i kroppen går jag jämt med, men oftast blir det inte äkta ångest av det.

Idag blir det trerätters och champagne och hela kitet. Även fast det bara är jag och Mannen. En viss feststämning infinner sig. Det kändes inte så igår, men idag tycker jag att det är värt att fira att ett år till har gått utan större katastrofer, åtminstone på det personliga planet. En sån här dag är det tillåtet att bara se på sin egen snäva sfär.

Äldste sonen och svärdottern har landat i Tokyo. Det tog tjugo minuter innan de blev intervjuade av japansk tv. Ska bli grymt roligt att höra om deras resa.

Spöregn ikväll, tur att man inte ska ut och skjuta raketer! Det får räcka med sentimentalt fyllesnack i soffan.

Gott (eller Godare) Nytt År alla!