Utskriven!! Läkarsamtal igen nästa vecka, dr A verkar noga med att följa upp. Typiskt nog är Mannen upptagen just nu. Får i värsta fall ta taxi med tre fullproppade tunga väska/kassar, datorväskan och stor handväska. Man samlar på sig en del på två månader... Men jag stannar först och äter sista måltiden institutionsmat, kokt fisk med senapssås, och håller tummarna för att Mannen ska vara klar framåt ett.
Ingen som helst sentimentalitet över att lämna det här stället. Har varit här så ofta att det har ett vardagligt skimmer, mest odramatiska timmar av uttråkning. Kanske var detta sista gången, kanske hamnar jag här igen. Skit samma.
Gratulerar till friheten utanför. Ta det lugnt och var försiktig med dig själv.
SvaraRaderaKram.
Grattis! :)
SvaraRaderaKram!
Ta vara på dig! Många kramar Pia.
SvaraRaderaÅh, jag vet precis känslan av att äntligen bli "frisläppt". Ibland med ett upplyft mod och självkänsla och ett sjuhelsikes jävlar anamma. Ibland lite bitterljuvt. Men värst de gångerna man faktiskt är rädd och tvivlar på sig själv.
SvaraRaderaMen du har ju kommit så långt! Blir ju stolt över dig! :)
Så jag måste instämma i gratulationerna och hälsa dig välkommen ut till livet igen. Ta nu hand om dig så du slipper återvända!
Lycka till! *kram*
sorry för att jag varit så tarvlig på att kommentera :S
SvaraRaderaMen ojoj vad mycket som har hänt!
hoppas att du mår bättre nu ^^
Kramar Carro! :D
Osynliga - tack. Jag tar det väldigt lugnt.
SvaraRaderaKram!
Charlyene - tack och kram!
SvaraRaderaPia - jag försöker!
SvaraRaderaKram!
puffan - Ja, den här gången känner jag mig verkligen färdig med institutionslivet. Ska ta mina mediciner som en duktig flicka så kanske det inte blir några fler vändor.
SvaraRaderaKram!
PrinsessanCarro - jag har inte kommenterat mycket heller fast jag varit inne och läst hos dig. Du gör fina saker!
SvaraRaderaJo, jag mår mycket bättre nu, var ett riktigt vrak när jag åkte in men nu känns det mesta normalt. :)
Kram!