torsdag 31 mars 2011

Rastlöshetshets

Lite rastlöshet i kroppen, svårt att sitta stilla och en vass sockerdricka inombords. Det känns som akatisi, jag har haft det förr. Men så tar jag ju också rätt mycket Cisordinol, injektion som motsvarar 25 mg plus ytterligare 10 mg i tablettform. Hoppas jag får sluta med tabletten snart.

Otålighet överhuvudtaget. Vill att Mannen ska vakna, men det lär ta ett par timmar till, han har jobbat natt. Vill att det ska sluta regna. Vill göra något vettigt, men har inte kommit längre än till att slänga in en maskin tvätt. Är trött trots att jag sovit en massa (eller just därför?) Funderar på vad vi ska göra på vår annalkande bröllopsdag men kommer inte på något. Vill att Mannen ska vakna.

Känner mig rätt löjlig som skriver inlägg på inlägg. Någon sorts behov av kommunikation men jag kan inte riktigt sträcka mig ut till mina vänner.

10 kommentarer:

  1. Bloggen är bra att ha när en befinner sig i mellanlandet av att vilja vara social och inte riktigt orka med det. Jag hoppas att du får något utlopp för din rastlöshet innan den går till överstyr.

    Kram!

    SvaraRadera
  2. Charlyene - precis.

    Den här sortens fysiska rastlöshet tycker jag inte att man direkt får utlopp för, man mer står ut med den som man står ut med hunger eller smärta. Det blir nog bättre om jag får sänka dosen, vilket det redan varit tal om.

    Kram!

    SvaraRadera
  3. det är bra med bloggen att skriva av sig.

    Har ingen ork för någonting jag, sitter här rakt upp och ner.
    Borde tvätta, dammsuga, diska m.m men det är så tråkigt.

    Stor styrkekram

    SvaraRadera
  4. Oj vad jag känner igen! Sitter just nu i ungefär samma sits. Otroligt rastlös, det gör mig irriterad. Jag BORDE så jäkla mycket och det stressar mig och får mig att känna mig värdelös. Vad är det här för liv?

    Fortsätt blogga, det är ett bra sätt att nå omvärlden och att kräka ur sig all skit man bär på. Och du skriver bra, så jäkla bra, och är en inspirationskälla. Tänk så mycket du gått igenom.. och ändå så finns du kvar. STARKT JOBBAT!

    Önskar du själv kunde se hur värdefull du är! Och sen hoppas jag också att du trots allt får en bra dag.

    KRAM!

    SvaraRadera
  5. carola - ja, jag uppskattar trots allt min blogg.

    Jag får inte mycket gjort heller, det är inte den sortens rastlöshet, bara en irriterande klåda inuti kroppen.

    Hoppas vi orkar vara lite mer produktiva snart!

    Tack och kram tillbaka!

    SvaraRadera
  6. puffan - alla dessa "borden"... :(

    Visst är det kul med bloggen, det är därför jag fortsatt i så många år (har bloggat i en eller annan form sedan 2003). Tack för dina snälla ord. <3 Vet inte ens om jag berättat om allt jag varit med om, svårt att minnas vad man skrivit. Men det kommer upp när det är naturligt.

    Jag försöker ha en bra dag, hoppas du får detsamma.

    Kram!

    SvaraRadera
  7. Ibland är det fullt tillräckligt med att kommunicera via bloggen. Det är ju inte alltid man orkar vara sådär närvarande och social i andras fysiska närvaro. Bloggen är ju då ett urmärkt medel. Kanske kan det till och med hjälpa till lite, när man sätter ord på saker?

    Kram på dig!

    SvaraRadera
  8. Jag läser din blogg varenda dag, ibland går jag in flera gånger för det kan ju ha kommit till mer :)
    Det kan vara skönt att blogga ur sig en del som man inte kan delge nära och kära. Man kan ju inte lasta dom med allt. Men vi orkar alltid lyssna, med mer eller mindre igenkännande. Fortsätt blogga, vi är många som läser och du är uppskattad! Kram Pia.

    SvaraRadera
  9. My - jovisst är det skönt att ha någonstans att få prata ostört. Den som vill får lyssna, ingen är tvungen. Ganska bra.

    Kram!

    SvaraRadera
  10. Pia - Tack för dina uppmuntrande ord! Ibland blir jag osäker på om jag har rätt att "förpesta" nätet med mina banala skriverier, men då försöker jag tänka att det är frivilligt att läsa. Och jag uppskattar er som läser mycket!

    Kram!

    SvaraRadera