Hjärnspöke

Lite midsommarstiltje här. Det ska ändå regna hela dagen hos oss så jag har alibi för att bara hänga hemma i soffan med Mannen. Ingen av oss är någon riktig festprisse (oftast, får man väl tillägga).

Konstaterar att jag blivit viktnojig. Ett kg upp och det känns som ett misslyckande. Men herretantgud hur löjlig får man bli. Jag är ingen boxare som ska vägas in. På min redan yppiga kropp är det ingen människa som kan särskilja det där kilot. Någonstans handlar det mer om kontroll än vikt. Att hejda sig, styra sig, forma sig. Vara dygdig. För det är ju alla andra som äger min kropp, man får inte missköta andras egendom.

Nej, fullt så dyster är jag inte, bara en parentes som skaver. I stort sett är det okej. Jag tröttar ut mig själv litegrann, maratonrunda i köptemplet i onsdags, träffade en vän igår. Ska bli skönt att inte göra något mer avancerat idag än att sätta på sig en sommarklänning och koka potatis.

Glad midsommar alla!