Silverduken

Gick upp tre torsdag morgon. Den här lamotriginutsättningen gör mig helt vimmelkantig. På utmärkt humör dock. Skrev saker, både på nätet och gömt i mina dokument. Ibland tvingar mig orden att dansa.

Blev telefonintervjuad av en journaliststudent. Vet inte varför jag ställde upp, men jag har väl alltid någon sorts extra medlidande med studenter, kan vara svårt att hitta intervjuobjekt. Jag uppfattade det som att det var ett studentarbete helt enkelt, inte något som ska sändas. Märkligt hur man kan hålla låda oavbrutet i en halvtimme utan att ha någon direkt plan. (Nej, jag säger inte vad det handlade om.)

Framåt eftermiddagen ringde Mannens yngsta, hans cykelnyckel hade brutits av i kedjelåset. De behöver oss fortfarande ibland, de små liven. ;) Under tiden de lokaliserade en cykelfirma med bultsax gick jag på stan. Efter inte så moget övervägande köpte jag kängorna, de var dessutom sköna. Nu är jag pank och fågelfri.

Bild från Ellos

Det blev bio på kvällen, en rätt speciell film. Jag kunde ju associera till så gott som allting så jag satt på helspänn men för genomsnittspersonen var den nog mest underlig. Jättebra skådespelare iallafall. Och skönt att för en gångs skull se en film där inget exploderar. ;) Men när vi kom hem snurrade det lite i huvudet och jag huttrade av anspänning, fick ta till en blandning av piller och att krypa upp hos Mannen i soffan.

Har sovit en hel natt, för första gången på länge. Hade ångest när jag vaknade, men nu börjar motorn värmas upp. Impulsen är att hoppa på ett tåg, men gårdagen har satt spår i mig och jag måste nog hålla mig i stillhet, låta det slam som rörts upp sjunka till botten.