Tråkigt. Trååkigt. Tråååkigt. Jag är påklädd och sminkad och dricker kaffe igen. Varför kan jag inte komma på något vettigt att göra? Det flimrar liksom runt i huvudet, som gamla tiders tv-brus. Tv:n står på och mal. Jag tycker att jag har hört det som sägs, den där deja vu-upplevelsen är tillbaka. Tänker på att ringa en kompis och höra om hon vill ses idag, men samtidigt är jag lite irriterad på människor, vill få leva i min bubbla. Huden känns spänd och håret är elektriskt.
Alla infall jag får är sånt som står på min lista över saker som ej ska göras. Jag vill åka bort, slösa pengar, dricka champagne, sortera garderoben (jag vet att just det låter harmlöst och det är det väl, men det finns viss risk att jag i hastigheten när jag blir otålig kastar saker jag ville ha kvar), det drar i mig att börja fixa till extrarummet - och så vill jag inte följa Syster C:s direktiv som jag skulle om sömnmedicin och att lägga undan kreditkorten. Tyvärr vill jag inte alls kreativa (fast obetydliga) saker som att måla en tavla.
Ja, det som återstår är en promenad (dock ej i sol just nu) och skid-VM. Ospännande. Fan vad tråkig jag är.
"Det flimrar liksom runt i huvudet, som gamla tiders tv-brus." Extremt hög igenkänningsfaktor på den!
SvaraRaderaHmm, trist att du också hamnar i det läget. Det är störande.
Raderajag har funderat under virusvila i snart fem veckor. låta allt gå i stå = FAS3 och vidare.
SvaraRaderanu tusen telefonsamtal, mail och svett senare har jag fattat beslut om flytt till grannkommunen. Väntar på besked om soc där kan tänka sig att stå för hyreskontrakt som de gör här i Ed. ska söka flyttbidrag hos af. jag måste nytt eller helt resignera.
Framtid för döttarna efter grundskolan är lika med noll här i Ed.
Ja varför inte, det kan väl inte skada med lite nya vyer. FAS3 finns kvar, men jag unnar dig ett jobb istället så jag ska verkligen hålla tummarna.
RaderaKram!