måndag 25 februari 2013

Annorstädes

Jag har duschat mig själv och fejat hela badrummet, inklusive tvätt av duschdraperi. Samt nagelmålning. Ändå känner jag mig lika rastlös. Med smal marginal navigerat förbi shoppingfällan och goda-bullar-i-frysen-fällan och sortera-garderoben-fällan. Sugen på Köpenhamn, men jag skulle ju inte lämna stan var det. Varva ner var det. Gärna sova lite var det.

Till slut sitter jag bara stilla, tankar som slinker undan mitt grepp, konflikten mellan tvånget att agera och veligheten som inte kan stanna upp och besluta sig.

Jag mår inte dåligt. Jag mår inte bra. Jag rör mig i en parallell värld.

10 kommentarer:

  1. En fördel är kanske att man får lite gjort i det där läget...... städa badrummet är ju tex inte det roligaste man kan göra :) ...... men vad nöjd man känner sig efteråt...... När jag är medicinerad får jag inga sådana tokryck som att städa som jag tycker är så tråkigt..... men när jag var sjuk fejjade jag som fan. Ja det är inte lätt här i livet att "bara" få må bra.
    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där "lagom" man söker... och sen när jag mår lagom så tycker jag det är lite tråkigt...

      Kram!

      Radera
  2. Usch den där obehagliga rastlöshetskänslan är jobbig tycker jag. Man vet inte riktigt om den ska gå att kontrollera. Lite som en apterad handgranat....Hoppas att du kan få till lite sömn. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag halvsov någon timme, alltid något. Nu är det på't igen ;)

      Kram!

      Radera
  3. Bra skrivet. Känner igen mig mycket väl. Ratlösheten kan vara riktigt jobbig ibland. Min förmiddag har varit lååång och fullspäckad idag Så nu ska jag försöka varava ner. Jag håller tummarna för oss båda att lugnet skall infinna sig igen :)


    Ha en fiin dag!! Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, önskar oss båda lite lugn, jag ska iallafall försöka sitta still en stund framför en film.

      Tack och detsamma!
      Kram

      Radera
  4. Hmm. Parallella världar är ju inte så jäkla bra. Känns lite som om vi nästan är på samma plan. Eller kanske inte. Anyways, hoppas att du får vila hjärnan lite. Och kroppen. (Fan, det sliter ju mer än en tror när en är uppe i varv.)

    Vet inte riktigt vad jag vill skriva eller vill ha sagt. Detta är nog bara en nonsens-kommentar. Fast kärnan i det hela är: Jag vill dig (som alltid) väl och önskar dig lugn.

    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja vi är väl inte helt jordbundna någon av oss för tillfället... Jag har varit hos Syster C och fått förhållningsorder som jag nog kanske inte kommer att följa (sånt där som sömntabletter). Men nu ska vi se på något hjärndött en stund, kanske somnar jag av det.

      Tack för välgångsönskningen, detsamma vill jag för dig.

      Kram!

      Radera
  5. Tack för dina stöttande kommentarer på bloggen under min dipp. Nu är jag på väg upp men som du så är jag rastlös och kroppen vägrar samarbeta så här blir inget städat.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är trist när kroppen sätter stopp för det man vill göra (en gång i tiden hade jag fibromyalgi så jag har en liten liten aning om hur det kan vara). Men jag hoppas verkligen att du får ha det bättre framöver.

      Kram!

      Radera