tisdag 10 februari 2015

Andas

Fortsatte min dygdiga bana och ringde mottagningen igår. Dr C ringde tillbaka efter lunch och ville att jag ringer igen på torsdag, men jag har ju lugnat ner mig en hel del (inte minst eftersom jag faktiskt använder mina lugnande piller som ska göra mig lugn och har plockat bort den antidepressiva, samt följt huvudregeln nedåt - mer aktivitet, uppåt - mindre aktivitet) så jag tror den här historien är så gott som över.

Dagen har varit rätt stillsam. Följde med Mannen på en större besiktning av lungorna som ändå verkade rätt bra. Har annars mest slappat runt. Lagat två stora formar lasagne. Tv. Nu gäspar jag så då ska man väl sova, är det inte så?

5 kommentarer:

  1. Alltså. På ett bra sätt. Ja. Om man nu kan vara bäst på nåt annat sätt.
    Sättet du tänker. Brottar ner impulser. Och allt som oftast ror det i land!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Krakel <3 Det vore väl f-n om man inte hade lärt sig något efter alla dessa år. Oftast är det inte en enda stor sak som ska hanteras utan många pusselbitar som ska landa rätt. På sätt och vis är jag tacksam över mitt gigantiska magplask för fyra år sedan, det ligger där i bakhuvudet som en konstant varningsskylt, ett stort rött kryss på kartan som betyder att dit vill jag inte gå igen på villkors vis, hur vackert än landskapet kan verka på avstånd.

      Radera
  2. Lasagne, mums vad gott! Dotter hade lagat det sist jag var där, trodde jag spricka så mycket åt jag.
    Känns bra att du har koll på läget och att du gör vad du kan för att ha det :-)

    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blev *massor* av lasagne, vi är ju bara två så det räcker nog ett tag :)

      Jo, idag är jag rätt normal igen så jag tror allt är lugnt. Tack!

      Kram!

      Radera