lördag 19 februari 2011

Lås

Väntar på att förmiddagen ska gå. Mannen ska få sova ut först, men jag är otålig över att få komma hem en sväng. Får inte sova hemma, men dagarna denna helg går bra.

Jag är rätt normal tycker jag. Sover pillerfri, inget lugnande på två och en halv dag. Lite hetsig angående heminredningsprojektet. Har rensat ur tre stora byrålådor och bytt placering på skrivbordet i extrarummet. Hoppas på att idag kunna köra bort det gamla köksbordet och åka till Ikea och köpa nytt. Jag tror det ligger en besvärjelse i det. Bygga nytt, bygga framtid, tid framåt då jag ska finnas med. För hundraprocentigt fri är jag inte från självmordsimpulserna, även om det är på ett ganska abstrakt plan just nu och inget att larma om.

Ett kännetecken för den avdelning jag ligger på är att de i många, många år haft olåst dörr även när de tvångsvårdat folk. En symbol för åtminstone ett försök att ha ett humanistiskt perspektiv på vården (därmed inte sagt att de alltid lyckats). Men nu är den eran över; fr.o.m. igår är det låst. Påbud från överheten. Personalen verkar inte särskilt glad. Och jag tycker inte om instängdhetskänslan.

8 kommentarer:

  1. Om det har fungerat med öppna dörrar förstår jag inte varför de ska låsas. Jag är mer inne på minimum av tvång även vid tvångsvård...

    Att bygga nytt är bra, själv brukar jag möblera om bokhyllan i efterkrisens vatten. Ställa dem i ordning, med böcker som jag inte har läst för sig, i den ordning som jag vill läsa dem. Denna lilla sak har ofta hjälpt mig mer att komma framåt än piller & mindfulnessövningar.

    Kram!

    SvaraRadera
  2. Hoppas du blir bättre snart vännen och får komma hem igen. Tänker på dig.
    Kramkram

    SvaraRadera
  3. Charlyene - på sista tiden har det blivit ett extremt säkerhetstänkande i regionen. Personalen ska nu alltid bära larm och skickas på självförsvarskurser. Det har gjorts små fönster i rumsdörrarna och en lampa som slås på utifrån så att personalen lättare kan kolla en när en sover. Och patienterna får inte längre ha egna tändare och tändstickor utan måste be personalen om eld. Säkert mer saker som jag inte kommer på nu.

    Jag talade med en personal, sjuksköterska, som jobbat bortåt 20 år. På den tiden har han varit med om en enda våldsam incident, för längesedan när han jobbade på St Lars i Lund. Han tyckte att dagens åtgärder känns överdrivna. Visst, man kan inte bara acceptera hot och våld, men att urskillningslöst superövervaka alla kan väl inte vara svaret?

    Jag är verkligen nöjd med vår tripp till Ikea igår, och kanske ska vi dit idag igen. :D Det är så häftigt att det går att handla på stora röriga varuhus tillsammans med Mannen, shopping är inte hans grej men han är verkligen tålmodig med mig ändå.

    Kram!

    SvaraRadera
  4. Hej där Maria - tack, det blir bättre och bättre. Jag har tappat vägen till dig under dina bloggbyten, men hoppas du har det bra.

    Kram!

    SvaraRadera
  5. Kul för dig att du hittar så mycket glädje i att åka till Ikea! Och att din man har tålamod nog att följa med! Jag är säker på att ditt heminredningsprojekt blir bra! Det stämmer nog att du vill byggga nytt, bygga framtid. Känna att framtiden ska innebära något nytt. Hoppas det för dig och att du ska få må bra! Själv är jag inne på - som Charlyene - att möblera om befintliga saker i hemmet. Speciellt bokhyllan, sortera efter storlek och författare. Det kan man göra ett antal gånger utan att tröttna. Annars är jag rätt trög nu och känner mig nere så jag orkar inte så mycket. Kram!

    SvaraRadera
  6. Miriam - har så hemskt många böcker i bokhyllorna så jag har inte tålamod att sortera efter författare el.dyl. - men lite ordning måste jag fixa för nu har vi köpt vitrindörrar till ett par av hyllorna, och då kan man ju inte ha böckerna sticka ut utanför hyllan! (de står i dubbla rader)

    Nya köksbordet och stolarna är monterade och klara, jättefint! Vi har också köpt en stor hallbyrå och ett sofffbord. Tur att min man är händig, smågrejer kan jag plocka ihop men med stora saker som matbordet där min man tog till diverse extra verktyg - nej, det får jag erkänna att jag kvinnligt fjompig inte hade fixat.

    Hoppas du får känna dig lite mer uppåt snart.

    Kram!

    SvaraRadera
  7. Jag fattar verkligen inte varför de gör om saker som fungerar bra. Den avdelning jag varit inlagd på var från början en öppen avdelning, som endast låstes någon gång vid mycket enstaka tillfällen. Det var som en slags utslussningsavdelning från de andra låsta avdelningarna. Och så gör de om, får ny personal som inte kan ett jota om arbete inom psykiatri, gammal personal slutade för de ville inte längre vara kvar. Du hör ju hur det låter....
    ...det tog bort något som både patienter och personal ville ha kvar. Nu blev det istället skit av alltning. De som bestämmer har verkligen ingen aning.......Vad håller de på med egentligen?

    Kram på dig i alla fall och det är skönt att höra att du har planer på framtiden.:)

    SvaraRadera
  8. My - ibland undrar en om det bestäms saker bara för att ja, bevisa hur handlingskraftig ledningen är. Sedan att besluten är korkade, det bryr de sig inte om. Och de är väl rädda för dålig publicitet om en enstaka psykpatient skulle sticka ut och slå ner någon. Alltså ska samtliga psykpatienter lida. :/

    Tack och kram!

    SvaraRadera