Det är väl i princip piss. Och inte ens pissa ifred får man, för nu har jag personlig assistent igen. Så går det när man är ärlig. Hatar mig själv för att jag ger upp varenda liten destruktiv flyktväg, från små speglar till bankdosor (skulle ha kunnat föra över en massa sparpengar på det enda bankkort jag har hos mig, som det bara ska vara småpengar på så att jag inte kan dra iväg någonstans...) Nu känner jag mig inmålad i ett hörn. Fast, fångad.
Blir småaktig. Skrattar inombords åt att så länge jag häckar på rummet så får inte min "vakt" se på Melodifestivalen.
Jag försöker faktiskt mellan varven se det som omtanke från allas sida. Jag är bara så ledsen.
En skötare tyckte vi skulle utöva lite mindfulness. Jag fick känna, lukta och smaka på ett russin medan jag beskrev det jag upplevde. En jaha-upplevelse.
Kram till dig vännen.
SvaraRaderaInte kul att känna sig som ett djur i en bur. Hoppas du snart får komma ut på en tur.
Det är inte mkt bättre här ute mitt i natten.
Men tur, så har man ju den älskade katten.
Sugigt, sugigt!
SvaraRadera& jag vet inte om det var så smart av skötaren att försöka få dig utöva mindfulness. Sådant brukar inte fungera så bra mitt i en kris. Kanske det var tur att det bara blev en jaha-upplevelse och inte gjorde saken värre.
Kram!
Charlyende har redan skrivit det jag också tänkte....
SvaraRaderaKram på dig!
åh finner inga ord.
SvaraRaderaVela bara kika in med en kram på alla hjärtans...wi
paperclip - tack för din lilla dikt, kreativ även i liten skala. Klappa katten från mig.
SvaraRaderaKram!
Charlyene - slår vad om att skötaren precis har varit på kurs, hon gick omkring med en liten påse russin i fickan. Men jag brukar kunna ta sånt med välvilligt överseende.
SvaraRaderaKram!
My - kram på dig själv!
SvaraRaderacarola - visserligen var alla hjärtans dag igår men jag får skicka en kram idag istället!
SvaraRadera