onsdag 29 juli 2009

Tillit

Jag borde hålla mig ifrån datorn ett tag, fast det brukar jag aldrig lyckas helt med, så heller ej just nu. Har dåligt samvete för att jag inte ägnar mig åt det jag verkligen borde ta itu med på nätet, samtidigt som jag såsar runt och gör allt annat. Prestationsångest.

Är egentligen alltför trött i huvudet fortfarande, även om jag känner mig lite mindre spattig nu. Tog sömntabletten och fick åtta timmars effektiv sovtid. Det var nog bra. Försöker jag övertyga mig själv.

Gick och gick igår, det bästa när det kryper i kroppen. Blir nog en del gående idag också, trots regnvarning. Mannen är ledig så kanske kan jag lura med honom på någonting. Jag är så oändligt kär i honom just nu, undrar om han förstår det, att han vågar anförtro mig jobbiga saker. Få saker stärker mig som när någon visar att de litar på mig. Och när denne någon är den som, förutom mina barn, betyder mest av allt, så är det mer värdefullt än jag kan beskriva. Innan jag upplevde det så hade jag ingen riktig förståelse för hur man kan känna en annan människa som centrum för ens värld, utan att tappa sig själv.

Blev glad igår också, ringde min läkares sekreterare om ett fel i medicinlistan och Dr B ringde tillbaka efter 24 minuter (kollade mobilens samtalslista). Att jag tas på allvar, även när det gäller en sån tillnärmelsevis bagatellartad sak. Att få höras. Klart man blir mer samarbetsvillig då. Något för all vårdpersonal att tänka på.

4 kommentarer:

  1. Att få vara älskad, det måste vara den största lyckan här i livet. Och det är det största att inse att man är det.
    Min man älskar mig oändligt, han älskar mig fast jag har skadat honom, han älskar mig fast jag har gjort så mycket tokerier. Jag är lyckligt lottad. Det vet jag. Som du.

    SvaraRadera
  2. Så fint att du är så kär i din man, det är en gudagåva att känna så och att det är besvarat.

    Att någon har tillit till en är som du säger stärkande för en, och då gör man allt för att behålla tilliten.

    Jag degar också omkring och tänker en massa, även om jag inte kan formulera det just nu. det är massor som snurrar runt.

    När jag samlat ihop de dansande tankarna så ska jag maila till dig,jag har varit på väg flera gånger och då har det kommit ännu mer tankar jag vill skriva om. Så risken är att det blivit en roman.;o)
    Ha det så bra du kan.
    Kramar

    SvaraRadera
  3. Miriam - det är underbart att höra att du också får uppleva kärlek. Sedan räcker det tyvärr inte alltid för att hålla mörkret borta, men ändå - det är en dyrbar gåva.

    SvaraRadera
  4. Bloggullet - visst är tillit värdefullt och något att vårda. Kanske delvis pga gamla erfarenheter förväntar jag mig ofta att bli misstrodd och misstänkt, därför är det extra skönt att bli litad på.

    Ser fram emot din roman! (men i din egen takt)

    SvaraRadera